Bengtsson Ryd, Johan
1848-1939

Soldaten
Född 1848-05-16 i Rotabo, Södra Unnaryd (N).
Död 1939-11-01 i Torarp, Odensjö (G).
Dödsorsak: Hjärtlidande
Begravd i Odensjö (G).
Johan Bengtsson Ryd. Född 1848-05-16 i Rotabo, Södra Unnaryd (N). Död 1939-11-01 i Torarp, Odensjö (G). F Bengt Jönsson. Född 1817-02-24.    
 
   
 
M Kristina Johansdotter. Född 1813-08-29.    
 
   
 

Levnadsbeskrivning


Antagen som soldat nr 126 mellan 1871 och 1899 i Älmås N.Västbo kompani, Jönköpings regemente.
Flyttade 1888-10-09 från St Almesjö, Södra Unnaryd (N) till Järanäs, Södra Unnaryd (N).
Flyttade 1891 från Järanäs, Södra Unnaryd (N) till Torkelsnäs Tiraholm, Södra Unnaryd (N).
Flyttade 1897-10-12 från Torkelsnäs Tiraholm, Södra Unnaryd (N) till Sotåsen Hogård, Södra Unnaryd (N).
Flyttade som inhyses 1908-11-13 från Yås, Södra Unnaryd (N) till Torarp västerg., Odensjö (G).
Levde som gratialist 1920.
Flyttade 1925-11-11 från Torarp västerg., Odensjö (G) till Yås, Södra Unnaryd (N).
Var vid sin död skriven i Yås, Södra Unnaryd (N).

Tidningsartikel av Torsten Jönsson från Ryd Odensjö 1957.

Något om knektarnas liv i Sunnerbo och Västbo.
En tid som vår generation håller på att glömma.
De gamla knektarna l Sunnerbo och Västbo lät förr mycket tala om sig. De var i regel kända för att äga en god hälsa och kroppsstyrka och för det mesta uppnådde de också en hög ålder. Om man sade att någon hade knektblod i ådrorna så menade man därmed att han, var frisk och sund och inte ryggade tillbaka för strapatser och svårigheter. Det var heller inte några veklingar som blev knektar.
Från mina barndoms- och tidigaste ungdomsår kommer jag mycket väl ihåg en av dessa knektar. Han hette Rydh och hade alltså samma namn som min hemgård. Ofta hade han sina vägar förbi ned till det närbelägna samhället Byholma och det är alltid intressant att få en pratstund med honom.
Rydh var född 1848 på det s. k. Rotatorpet under S. Unnaryds prästgård där fadern på sin tid var »boställsbrukare». På sin ålders dagar vistades o han hos släktingar i Torarp i Odensjö och även sedan han uppnått de nittio åren såg man honom i dagligt arbete. In i det sista bar han sina år med heder. Han var alltid spänstig och rak i ryggen och en milapromenad till någon plats dit han hade ärenden bekom honom ingenting. En gammal knekt är van vid att marschera, brukade han uttrycka sig.
Lönen var 100 kr om året. Jag kommer särskilt ihåg ett samtal som jag hade med gamle Rydh vid ett tillfälle då vi slagit oss ned i gröngräset framför 'stugan där han bodde en vacker försommardag för snart tjugo år sedan. Rydh berättade att det var ont om brödbitarna i hemmet under uppväxtåren och barnen fick tidigt komma ut och taga platser inte bara för att försörja sig själv utan också för att bidraga till de yngre syskonens uppehälle. Rydh berättade att han först tjänade som dräng i Unnaryd men tog vid 23 års ålder värvning vid Jönköpings ' regemente. Här tjänstgjorde han som knekt åren 1871-1899 då han avgick med pension. En knektavlöning på den tiden utgjordes av 100 kr. om året och när den senare höjdes till 150 kr. tyckte folk att det var en stor lön. De som hade »knektajord» d. v. s. de som fick bo på knekttorpen fick avdrag på lönen med omkring 50 kr .om året. Under den tid då knekten var ute i fält var det roteböndernas skyldighet att -bruka och sköta »knektajorden», en skyldighet som det dock syndades mycket emot. Knekthustrun fick som regel sällan någon hjälp av roteböndema, och var knekten ensam kunde det hända att grödan fick förväxa medan han var borta. Knektarna var på en del platser betraktade som parasiter på böndernas jordar, och' som sådana mindre välsedda. För längre tid tillbaka, under ofredsåren var dock förhållandet annorlunda.

Exercisplatsen var vid denna tid förlagd till Skillingaryd. Det var 8 mil från Almesjö i Unnaryd där Rydh bodde. När kallelsen till regenentsmöte kom hade knekten ingen annan råd än att vandra till fots till exercisplatsen. Men denna åttamilamarsch var inte den längsta som Rydh brukade göra. Vid flera tillfällen hade man manövrer i Skåne och Västergötland och då kunde marschen bli flerdubbelt så lång. Varje regementsmöte varade i regel i 20 dygn utom vid ett tillfälle då Rydh låg på kommendering i Karlskrona i sex månader. Vid regementsmötena hade knekten förutom lönen ett arvode av 25 öre om dagen som ersättning för slit av egna skor, skjortor etc. som manskapet fick hålla sig med själva.

Hårt arbete och dålig kost.
Med kosten vid regementsmötena var det dåligt beställt. Maten var av tarvligaste slag. Brännvin såldes fritt vid kasernerna för fem öre supen, likaså öl. Militärlivet var hårt och påfrestande och någon mjäkighet var det inte tal om men var man ung och stark och tog livet från den ljusa sidan så gick det hela väl i lås. Många gånger gick det också glättigt till i militärförläggningarna.
Är 1899 'upphävdes det s. k. indelningsverket och knektarna fick avgå med pension. I stället infördes som bekant allmän värnplikt. Rydh bosatte sig då i Sotåsen i Unnaryd och de sista åren av sin levnad bodde han som nämnts i Torarp.

Med kung Oscar II vid bordet.
Rydh kunde berätta många trevliga knektminnen. Vid en manöver i Västergötland var kung Oscar själv närvarande och det första kungen sade till knektarna var att de skulle slänga av sig ränslarna, knäppa upp rockarna och slå sig ned i gräset för att vila. Kung Oscar var mycket vänlig och kamratlig och, bjöd efter manövern manskapet på middag på Hadelsberga herrgård i vilken konungen själv deltog och åt vid samma bord som manskapet.

Hyllning för de gamla knektarna.
År 1923 var samtliga roteknektar vilka tjänat till det gamla indelningsverkets slut vid Jönköpings regemente inbjudna dit för att hedras av den nyare tidens militärer. Åtskilliga av de gamla trotjänarna hade hörsammat denna inbjudan. Efter järnvägsresa till Jönköping togs de gamla knektarna vid järnvägsstationen av några militärbefäl som ordnade med skjuts till regementet. Här hyllades knektarna av paraderande. militärer. Det var ett stolt ögonblick som den gamle knekten aldrig glömde att bli föremål för så mycken uppmärksamhet.
Gamle Rydh sover nu sin lugna sömn på kyrkogården sedan flera år och minnena från knektlivets dagar .är väl snart i det närmaste glömda. Knektarna fyllde emellertid en uppgift i vårt lands historia som det kan vara all anledning att erinra om.

T. J-n.


Gift.

Maria Svensdotter
Född 1841-10-15 i St.Almesjö, Södra Unnaryd (N).
Död 1905-12-07 i Sotåsen Hogård, Södra Unnaryd (N).

Ida Johansdotter.
Född 1871-09-24 i Södra Unnaryd (N).
Död 1951-01-25 i Yås 1:14, Södra Unnaryd (N).

Oskar Johansson.
Född 1873-10-26 i Södra Unnaryd (N).


Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

homejump.gif
Copyright © Rolf Carlsson.
Framställd 2018-03-06 med hjälp av Disgen version 2016.