Historia från Odensjö  Rolf Carlsson
Copyrigt © Rolf Carlsson 2018-02-07

Ur Domboken för Sunnerbo härad 1700 - 1704.

Här visas några domar och uppbud vid tinget, som berör Odensjö. För att underlätta läsning är avskriften inte bokstavstrogen, och ortsnamn är normerade. 1700 vintertinget. Olof i Löckna köpt av sina farsystrar Britta, Märta och Ingredt Månsdöttrar 1/5 skattejord i Löckna gård för 57 daler silvermynt. Brev d 8 maj 1693 uppbjudes första gången. 1700 vintertinget. Gudmund Nilsson i Vret köpt av Jakob Nilsson i Almesjö och Unnaryd socken, tre broderlotter av ¼ uti östregård Vret som han både ärvt och köpt, för 15½ riksdaler var broderlotten, till hopa 31 riksdaler. Brev d 19 juni 1698 uppb- judes första gången. 1700 vintertinget. Kronans befallningsman välbetrodde Gabriel Vikman frambeviste i rätten Kongl Cammar revisionen till herr baronen och landshövdingen högvälborne herr Åke Ulfsparre af d 3 nov 1699 utfärdade gunstiga brev, där uti Kongl revisionen utförlig underrättelse rekvirerar om beskaffenheten av de prästänkor och prästbarn har i häradet tillstånd, som sig angivet såsom oförmögna att kunna den dem påförda tax och contribution utgöra och betala, påståendes att där med lagl procideras måtte, för den skull herr befallningsman efterskrivne personer till nu på stående ting inciberat, anhållande det de måtte bevisa huru vida de kunna göra sig ur arva, och på det sätt att samma gravation sig avbörda. I anledning har av rätten föranlåten vart, bemälte personer att framkalla, de där på tillfrågan sig förklarade, som hade de efter deras föräldrar intet arv, vilket av rätten dem föreställt blev, att de sådant edeligen måtte betyga, där på sig framställde: Under punkt 3 upptas avlidne kyrkoherden Petrus Lannerus i Odensjös barn. 3 Förlovade [avskedade] föraren Zachris Elghman, på sina samt sin syster Kierstin Persdotters vägnar, med ed bekräftade, att de efter deras föräldrar icke det allra ringaste ärvt som något av värde varit, var efter ett attestatum af rätten befallningsman meddelat vart. 1700 vintertinget. Länsman Johan Skieder för rätten sakgav Jöns Knutsson i Östra [Övra] Röshult gift man å Crono för enfalt hor med ett ogift kvinnfolk Anna Persdotter i Loshult, vilket de å bägge sidor vedergingo och bekände, dy i anledning av straf- fordningens andra punkt, dömde rätten Jöns böra plikta 80 marker och konan Anna 40 marker, samt dess utan stå uppenbar skrift. Bägge pliktat corporeliter [kroppsstraff]. 1700 hösttinget 5 november. Jöns Knutsson i Röshult köpt av Mårten Nilsson i Gällestorp ¼ skattejord för 110 daler silver- mynt. Brev d 26 augusti 1700, uppbjudes första gången. 1700 hösttinget. Erland Eriksson i Röshult Norregården, köpt av änkan Ingegerd Nilsdotter 4½ skäppland för 22 daler silver- mynt. Brev dat d 9 november 1700, uppbjudes första gången. 1700 hösttinget. Mårten i Gällestorp vid anropet absens [frånvarande] emot Nils i Blekinge, angående skällsord 1 daler [i böter]. 1700 hösttinget. Uppå Erland Eriksson i Röshult rekvisition, förordnades av rätten nämndemännen Per Joensson i Berghem och Olof i Gnustorp, att värdera 4 skäppland änkan i Ingegerd Nilsdotter där sammastädes till hörig skattejord, där Erland påstår få infria, eftersom bemälte änka icke mera jord i berörde gård äger. 1700 hösttinget. Uppå åbornas i Röshult 1, Loshult 1, Odensjö 2 och Björkenäs 2 hemman beviljades till pottaskebränne så många formade bokstubbar, som skogen framdeles till de efterkommandes nödtorft utan avkortning tåla kan. 1700 hösttinget. Vid samma tid förordnades nämndemannen Måns i Broddhult tillika med vederbörande jägeribtjänt, uti Röshults gärde skadat eke att utsyna, och med deras berättelse där över vid nästa ting hos rätten inkomma. 1701 vintertinget 4 mars. Jöns Knutsson i Övra Röshult, absens [frånvarande] vid första anropet uppbjudes 1 gången. 1701 vintertinget 4 mars. Länsmannen Johan Scheder klagade till Lars Jönsson i Torseryd å Krono, som skall han St Bönedagar som sön och andra helgdagar arbete till säd och hös inbärgande sig företaga, var till svarande Lars alldeles nekade, och såsom skäl eller vittnen till betygan där av framvisas kunde, alltså blev med utslag i saken för denna gången differerat. 1701 vintertinget 5 mars. Dito presenterades i rätten ett med vittnen verifierat köpebrev, daterat Vret d 3 december år 1698 av åtskillige säljare utgivet och underskrivet, nämligen av Anders Knutsson i Vret, Anders Jonsson i Källstorp, Isac Persson, Bengt Jönsson i Vret, och Per Månsson, samt Ingred Bengtsdotter, där uti samteliga tillstå sig försålt all deras ärvda skattejord uti Östregård Vret, som sig in aller bedrager för undfången betalning 59 daler silvermynt, som själva köpeinstrumentet vidare i bokstaven utvisar, beviljades där å sköte. 1701 vintertinget 9 mars. Länsmannen Johan Scheder angav Jöns Knutsson i Övra Röshult å Crono, för det han på en Lögardag arbetsöl anställt, för vilket käranden påstår svaranden lagligen plikta måtte. Jöns Knutsson för tiden ej tillstädes, dock intygade skjutsrättaren Per i Mäste honom lagligen citerat vara; Och såsom han med ingen enskyllan hos rätten inkommit eller sitt laga förfall om uteblivandet bevist, dy dömde rätten, det bör Jöns Knutsson in contumaciam [i sin frånvaro] plikta såsom för förbud 40 marker. 1701 sommartinget 14 maj. Samma dag uppvisades i rätten ett med vittnen ratificerat köpebrev de dato d 3 mars 1690 av åtskilliga säljare givit och underskrivit, där uti där tillstå sig hava till köp upplåtit och försålt deras jordeparter och skatterätter andelar uti Östra Vret till ärlig danemannen Anders Knutssons där sammastädes, på sätt och vis som under förmäles nämligen Anders Jönsson i Källstorp, uppå änkans hustru Kerstin Jönsdotter i Slättehult vägnar, med hennes son Per Svensson såsom fullmäktig, sålt den andel skattejord som dem efter Jöns Knutssons saliga hustru Kerstin Jönsdotter ärfteligen tillfallen är för 13 daler 28 öre silvermynt, dess utan Anders Knutsson köpt av sin hustru systrar, Ingret och Svenbor Svensdöttrar deras tillhörige skattejord för 10 daler 16 öre silvermynt, Item Anders köpt av Per Månsson dess ärvda skattejord i berörda Östra Vret för 18 daler silvermynt. 1701 Sunnerbo sommarting 14 maj. Jöns Knutsson i Röshult och Odensjö socken en skriftlig libell emot länsmannen Johan Schieder i rätten insiunerade, uti vilken förmäles som skall länsmannen en klagandens tillhörige ko oskäligen honom ifrån tagit, och att Jöns, som med lägesmål sig för sitt med flera gånger gatulopp än honom vederbort, avstraffat bleven, emot vilken utlåtenhet Kronones befallningsman välborne Gabriel Wijckman protesterade, reserverandes sig laga åtal därutinnan, gatulop- pet angående till en annor tid. Och såsom eljest länsmannen för tiden icke är tillstädes, dy differeras det ärendet om kons avplantande till nästa ting. 1701 hösttinget. Jöran Nilsson i Torarp köpt av Sven Katt ibm 1/5 skattejord i Östergården ibm för 80 daler silvermynt. Brev den 1 oktober 1701 uppbjudes 1 gången. 1701 Sunnerbo höstting. Mårten Nilsson i Gällestorp absens, emot Jöns Knutsson i Övra Röshult 1 daler. 1701 Sunnerbo höstting. Johan i Ryd och Jöns Hansson i Torarp bägge absente vise versa tillhopa 2 daler. 1701 hösttinget 5 oktober. Uppå hr capitainens wälb Erich Henrik Rappes wägnar nämndemannnen Måns Jönsson i Bäck- aboda såsom fullmäktig klagade till åboarna i Torarp för innestående cronotyonde pro anno 1699 näml Per Broddsson 2½ skäppa, Sven Katt för tvenne år á 1 skäppa om året 2 skäppor, Anders i Sonhult 1½ skäppa, vilken spannmål åboerna ankom- mer efter då för tiden varande markegång 1 daler silvermynt skäppan att betala eller på vidrig händelse execution undergå. 1701 hösttinget 5 oktober. Samma dag presenterades i rätten ett medh wittnen ratificerat kiöpebref de dato d 19 juny Ao 1698 af Jacob Nilsson i Allmesjö och Brodde Andersson i Löckna utgifvit och underskrefvet der uti de till stå och bekienna sig havfa af fry villja och berådde mode försållt till erlig danneman Gundmund Nilsson i Vret tvenne broderlåtter af en fierding uti Östra Vret, för 31 Riksdaler Courant förutan en broderlott bemälte Gudmund uti berörde fierding ärft, att han igenom arv och köp är ägare till tre broderlotter i en fierding av Östra Vret där på sköte beviljat blev. 1702 vintertinget 3 februari. Johan Nielßon i Löckna kiöpt af Elin och Elin Brorsdottrar 1/8 och Ett Tunnelandh, sampt des utan Erfft 1/8 som blifver tillhopa ¼ och 1 tunne land effter breef d 3 Febr Ao 1702 uppbs 1 gg. 1702 vintertinget 4 februari. Det första dat: d 26 septemb: 1681: deruti Mårten Nilesson i Vret tillstår sig med hustruus frya willia hafva till kiöp uplåtit och försålldt, sin anpart af Skatejorden uti Östra Vret till Ehrl och beskiedel. danneman Pähr Andersson emot nögachtig betahlning af Fembtyo twå dlr Smt Dito har bem. te Pähr Anderson tillhandlat sig af Gudmund Anderßon i Allmesjö, och des Son Pähr Gudmundson, sampt Niels Nielson theras Jordaparter i ber.de Östragd. för 58 dlr Smt: det andra brefwet daterat d 5 May 696: af Brodde och Zachres Anderßöner i Röshult utgifwit och underskrefwit, dher uti dhe bekänna sig hafwa försålldt till theras Broder och Swåger Pähr Anderson dem dem uti Östergården Vret tillhörige SkatteJorden för 20 dlr Smt att köpraren sålunda är blefwen ägare till ¼ SkatteJord i öst: gd. Vret den han för En Summa af 130 dlr Smt: sig tillhandlat, bewilliade der å Skiöte. 1702 vintertinget 6 februari. Wällborne H Johan Schmidtberg fullmächtige Jöns Hansson i Torarp 350 daler silvermynt för- sträckt där av creditoren allenast 160 daler silvermynt bekommit och i dhy anhåller att kunna dhe resterande 190 daler silvermynt mächtig bliva, så mycket mera som creditoren berättar storste dhelen av berörde medel utav omyndige barns arv bestå. Jöns Hansson såsom svarande tillstädes, med tillstående den av honom underskrefne reversen af d 1 juli 1698 på 318 daler silvermynt ränta, vara af Hr öfverstens stabs hemman honom till uppbörd lämnat en och annor af creditorerne där med att förnöja. Men berättar där vid som har samma räntor seder mera av en och annor blivit angrepne, och således svaranden icke kunnat nå dispositionen där utinnan. Resol: Detta ärende bliver till en annor tid differerat , som svaranden sitt förebringande bevisa gitter, huru vida någon de av Hr översten honom till uppbörd anslagne räntor, blivit av en eller annor interciperade, emellrtid skall brev därom avgå till Hr överst Schmidtberg. 1702 somartinget 21 maj. Wedh samma tydh och ibland andra ährendes för han dlande insinuerades i rätten twenne med wittnen ratificerade kiöpebref det ena datwerat d 23 sept 687 af Anders Persson i Håknehult utgifvet och underskrefvet, der uti han tillstår och bekienner sigh hafva till kiöp uplåtet och försålt till Pär Swensson i Brodhult ¼ skattejord i Håknehult emot contenterat betalningh 68 daler smt. Det andra brefvet af d 18 january 1701 daterat uti hvilket Per Nilsson i Viggåsa både å sine egne som sine syskons tillika med Swen Jacobsson [Katt] i Torarp på sin hustrus wägnar bekiänna att de till ofwan bemälte Sven Persson i Brodhult försålt ¼ skatte jord i Håknehult för 40 daler smt och såsom berörde köp frivilligen gjorde äro, betalningen riktigt på fölgdt etc alltså beviljades där å sköte. 1702 somartinget 21 maj. Uppå Hr kyrkioherdens i Odensjö ehrewyrdige Hr Suno Telins reqvistion, blef af rätten bewilliat till kiörkiotakens i Odensjö Vrå och Lidhult reparation till spån vid vardera kiörkian ekar 40 st tillhopa 120 st der till och kunda brukas de ekar hvilka uti giärden i socknarna från åker och äng undanrödias, som uti samma räkning och summa af föras böra. 1702 sommartinget 23 maj. Saköresfogden Sven Svensson uppå Jöns Hansson i Våköns vägnar såsom fullmäcktig, tilltalar Sven Katt i Torarp om en kärandens svärmoder tillhörig ko, vilken svaranden till lego haft, men kon vid valborgsmässotiden till 1701 bortkomma, påstår idy käranden att åtnjuta därför vederbörlig betalning, samt dessutan 3 års lego för dess bortovarande till 9 marker silvermynt. Sven Katt som svarande tillstår fuller att han haft samma ko till lego, men beklagar där hos att hon d 10 maj Ao 1701 uti skogen emot hans vilja bortkommit, som han till betygandär av uppviste grannarnas i Torarp Anders Eriksson, Per Svensson Jöns Hans- sons utgiven attest av d 16 maj 1702 där uti förmäles, att kon i skogen bortkommen, den Sven med nio personer på en dag eftersökt men icke kunnat henne vaken spörja eller finna. Parterna i denna sak av rätten till förlikning understäldes och lovade saköresfogden Sven Svensson att villja all möjlig flit å sin sida där till använda. 1702 sommartinget 23 maj. Jöns Knutsson i Röshult absens [frånvarande] emot Swen Swensson i Bägarydh för pants olovliga återtagande, 2 daler. 1702 sommartinget 23 maj. Wedh samma tydh förordnades nämndemennerna Pär Jonsson i Berghem och Nils i Markarydh att syna husens bristfällighet uti Torarp västergd, och där över med skriftlig berättelse vid nästa ting för rätten inkomma. 1702 hösttinget 6 oktober. Nils Larsson i Björkenäs köpt af Hans Nilsson Bosagård dess lott för 32 daler. Av Måns Jönsson och dess syster Sissela Jönsdotter deras andelar för 62 daler. Bestående tillhopa av ¼ [mantal] brev dat d 12 juni Ao 1686 uppbjudes 1 g. 1702 hösttinget 6 oktober. Efter föregången inqvisition och ransakning av nämd. Per Jonsson i Berghem, blev H kyrkoherden i Odensjö av rätten förundt och efterlåtet ifrån åker och äng att undanröja låta 20 st bokar förutan smått ris eke och ris boke som intet räknas kan och gräsväxten förqväva. 1702 hösttinget 6 oktober. Lars Jönsson i Torseryd fick plikta 3 marker för att som brofogde inte fullgjort sina skyldigheter. 1702 hösttinget 7 oktober. Vid samma tid uppå åbornas i Björkenäs rekvisition förordnades nämndemännen Per Jonsson i Berghem och Sten Svensson i Östenstorp, att syna den furu samt gran och bokeskog, som uppå öen Biälköö [Bjärkö] och gård som hage, både gräsväxten som boskapsbetet hindra. 1702 hösttinget 10 oktober. H jagemästaren välbetrodde Petter Rosenbohm, klagar till åborna i Odensjö by för det de 36 st bokar stämplade nederhugget, men de på tillfrågan ingen dom där på uppvisa kunnat, påstår idy H jägmästaren att svarandena därför plikta måtte. Till ansvar framställde sig för rätten Jon Jonsson i Karsagård, både uppå sina och sin gårdsman Bengts vägnar i samma gård, och Måns Andersson ibm [därstädes] uppvisandes en tingsdom av den 20 november 1700, jämte hans nådes Högvälborne H Baron och Landshövdingens resolution av d 10 april 1701 där uti dem tillåtes för saltbetters [saltbehållare] tillverkandet, såvida skogen framdeles tåla kan att hugga. Dess utan åborna uti Loshult av H jagemästaren angavs, som skola de huggit 16 st bokar, Röshult 1 hemman 26 st, och Bohult 1 hemman 54 st som stämplade varit, och skogvaktaren Giermund i Kånna föregiver det skett på en gammal dom som han berättar vara förkommen. Resol differeras som man närmare underrättelse här kan inhämta. Åborna i Torarp av H jagemästaren angavs för 4 st uti gärdet nedehuggne ostämplade ekar, och såsom ingen utan allenast Jöns Hansson tillstädes är, differeras med utslag till nästa ting, som de kunna tillstädes komma och förklara. Mårten i Gällestorp på Dyalte [Dyhult] skog 20 st stämplade bokar huggit, och som han för tiden sjuker är, dy bliver med utslag i saken för denna gången differerat. 1702 hösttinget 11 oktober. Jöns Knutsson i Vret, genom sin fullmäktig Erik Andersson ibm [därstädes], klagar till Nils Larsson i Ånäs om sex tolfter bräder, som han, ägaren orätterliget, sig tillägnat, med påstående av käranden, det svaranden för slik egen villighet Lagl plikta måtte, men han där emot föregiver, som voro samma bräder emot 3 daler silvermynt av vederbörande honom uppdrage, och såsom svaranden på tillfrågan samma sitt anbringande med något skäl eller vittne fulltyga gitter, alltså prövade rätten skäligt, det bör Nils Larsson i Ånäs, för detta sitt förfarande såsom för ohemult till vållande plikta 3 marker silvermynt, samt dess utan skyldig vara i expenser 3 marker silvermynt att utgiva och refundera [återbetala]. 1702 hösttinget 11 oktober. Nämndemännen Per Jonsson i Berghem och Sten Svensson i Östenstorp förordnandes av rätten att syna fure skogen uti Hästhults skogelag, huru mycket till vardera hemmanet årl kan tåla svedjas nämligen: Torarp 3 hem- man, Gällestorp ¼, Ryd ¼, Hylte ¼, Hästhult ½, Gårdshult ¼, Bököen ½. Dito förordnades berörda nämndemän att syna furu och granskogen vid efterskrivne hemman, huru mycket den årligen tål att svedjas nämligen: Odensjö Prästeg 1, Vret 2 hemman, Röshult 1 och Hyltan ¼. 1703 vintertinget 17 februari. Sven Jonsson i Blekinge, köpt av Märta Svalander ¼ skattejord ibm [Blekinge] för 116 daler silvermynt och 4 daler i ättlöfve, brev den 21 januari anno 1702 uppbjudes 1 gången. 1703 vintertinget 17 februari. Per Nilsson i Löckna, låter uppbuda 1/5 skattejord uti samma gård, som han av Carl Knutsson, Gumme Nilsson och Gudmund Andersson i Löckna köpt för 36 daler silvermynt efter brev den 11 februari 1703 1 gången. 1703 vintertinget 18 februari. Där efter uppvisades i rätten nämndemännen Per Jonsson i Berghem och Sten Svensson i Östenstorp skriftliga berättelser, över den förrättning som de efter tingsrättens förordning sig uttaget att syna och taxera; vad eller hur mycket uti furuskogen till efterskrivna hemman årligen kan tåla att svedjas nämligen: Uti Hästhults skogelag [1 skäppeland ca 8 ar]. Uti Björkön och Hagen till Björkenäs 3 skl Torarp 3 hemman 3 skl Gällestorp ¼ hemman 1 skl Hylte ¼ hemman 1 skl Hästhult ½ hemman 2 skl Gårdshult ¼ hemman 1 skl Björkön ½ hemman 2 skl Uti Björkön och Hagen till Björkenäs 3 skl Uti Vrets skogelag. Vret Västergård 1 skl Dito en enebacke uppröjd ½ skl Ibm Östergård 1 skl dito en liten ö till äng ½ skl Löckna 1 skl Övra Röshult 1 skl dito en hage rödjes till äng ½ skl Hyltan ¼ skl 1703 vintertinget 18 februari. H ryttmästaren välborne Anders Leijonflycht, medelst dess i rätten insinuerade skrift förebringar, 1one huru såsom han efter utverkat citation, fuller tänkt att utföra aktionen både emot Lars i Strömma, och dess son Gudmund om förpantningen av berörde hemman, som och husröta vid Björkenäs angående, men alldenstund H ryttmästaren där hos berättar, huru såsom ett anno 1693 över Björkenäs och Strömma upprättat värderingsinstrument hos Cronones befallnings- man välbetrodde Gabriel Wijkman nu för tiden icke uppvisas kan, dy nödgas H ryttmästaren med samma sak låta bero, interea qvam solennissime på skadestånd och expenser protesterar, jämväl alla beneficia juris sig reserverar, så väl uti detta momentet som mera. 2do Besvärar sig H ryttmästar Leijonflycht där över, att Olof Katt den 25 september anno 1695 frälsehemmanet Loftsgård emot utfäst caution till bruks antaget, och det till anno 1700 åbott, under vilken tid hemmanet till byggnad mycket illa vara hävdat, därför H ryttmästaren sin regress om skadestånd skadeståndet hos cautionisterna nämligen Mårten i Gällestorp, Jöns i Hult, Anders i Torarp, Johan Svensson i Ryd och Anders i Moanäs ansöker, men såsom de medelst Olof Katt av den 9 februari och Sven Katt av den 14 dito anno 1703 utgivna attester villja erhålla, sig eldrig berörde caution antaget hava, fördenskull bliver med utslag i saken till nästa ting differerat, då attestaterna till ansvar sig inställa böro. 1703 Sunnerbo sommartinget 5 juni. Hr löjtnanten manhaftig Per Kempe tilltalte soldaten Anders Nilssons från Odensjö hustru Merta Månsdotter, för en av hennes man anskaffat oriktigt löftes skrift de dato d 25 maj 1697 för soldaten Olof Karlsson som rymder är, vilken skrift där uti nämnde personer ej tillstå vilja, som nu varken citerade eller tillstädes utan uti Östbo härad Rydaholm socken Skaftarp by boende äro, och såsom svarandens man Anders åtnjutit av roten 3 daler silvermynt för sitt omak till coutionisternas anskaffande. Alltså å deras vägnar påstår Hr löjtnanten att få därföre vederbörlig satisfaktion, eljest tillstod hustrun själv, att på hennes mans legomål innestår hos Jöns Knutsson i Övra Röshult 30 daler silvermynt. Och såsom varken hon eller de åberopade cautionisterna för tiden tillstädes äro. Alltså differeras för denna gången med utslag saken. 1703 Sunnerbo sommartinget 5 juni. Cronenes befallningsman välbetrodde Gabriel Wijkman efter utverkat citation, en skriftig libell emot Hr löjtnanten ädel och manhaftig Petter Kempe uti rätten insinuerade, angående de injurier som löjtnanten emot befallningsmannen hos högvälborne Hr landshövdingen Gustaf Faltsburg andraget, allegerades befallningsmanen där vid några documenter Sub lit A, B, C, D, F ex P med begäran att de samma efter uppläsandet uti noga observanu tagas måtte, protesterande befallningsmannen qvam solenni Ime emot Hr löjtnantens angivande som skulle honom uti cronoräntors erläg- gande vara för när skett, uppvisades baefallningsman en specifikation och uppsats ifrån 1697 till datum, på vads terminer Hr löjtnanten cronoräntorna betalt, som in alles till en summa av 33 daler 20 öre 17 3/5 ? sig bestiga, Sustinerandes befallnings- man som hade han ingen oförrätt Hr Löjtnanten tillfogat, och dy påstår, att han för sitt ohemula ungivande vererbörl måtte ansedd bliva. Där emot Hr löjtnant Kempe såsom svarande för rätten sig sisterade, till ståandes de brev som han d 2 och 10 decmb anno 1701 samt den 27 april, den 13 oktob och 9 decemb 1702 Hr befallningsman och dess kieresta tillskrevet, med utlåtande där hos, som voro knektehjälpen för Röshult som Hr Löjtnantens åbor, genom befallningsmannens förvållande betagen, som dess till högvälborne Hr landshövdingen insinuerade Tuppliqa förmäler. 2do förmente Hr löjtnanten, som hade befallningsmannen hindrat honom några resolutioner som uti Växjö lands kansli varit utfallne, men befallningsmannen sådant på det högsta förnekar och på sin tillförne till kansliet där över insinuerade förklaring Sub lit G sig beropar. Parterna omsider efter vidlyftig konfrontation och uppå rättens pervasion uti, denna sak förliktes, var över att sådant dokument dem emellan upprättat blev, som under i bokstaven förmäler. Såsom emellan oss undertecknade har en tid varit någon tvist, härörande av lutter [rent] missförstånd som ovännen tillika sökt underblåsa. Alltså och ehuruväl vi till detta nu påstående ting haver varandra vice versa inciterat, och i uppsåt varit an och annor tvistighet emot var andra lagl att proseqvera och utföra, äro vi dock igenom Hr häradshövdingens interposition och dess välmente föreställande av de vidlyftigheter och äventyrlige påföljder som rättegångs processer med sig föra, blivna bevekte, till förekommande av vidare förtret, missnöje omak besvär och omkostnad sådan en oenighet att förkväva och alldeles åsido sätta. Giöre det och här med igenom denna förlikning kraft och i stället förklara var andra för ärlige och redelige personer, så att vi med var andra intet annat vete än det som berömmelighet och redeliget vara kan, Som jag och Pehr Kiempe där hos Contest- erar, att om något av mig här till dags voro talt eller skrivet som Hr befallningsmannen intet länt till behag, är sådant skiedt uti haftighet och i ingen ond mening, Låfwandes och Jagh Gabriel Wijkman, att såsom detta förlupna owäsande, förnämbligaf har haft sin upprinnelse och födsel där av, att Hr löjtnanten intet niutet dess prätenderade Rothe hielpepenningar till hemmanet Södra Röshult vilket utan mitt vållande där ifrån blevet utslaget, att för den skuld så mycket mig tillstår, efter yttersta möjlighet vilja tillhjälpa och främja, det Hr löjtnanten till sin sublevation må njuta, vad hemmanet för detta i anseende till dess ringhet varet anslaget och tillordnat. Försäkrandes i det övriga vi bägge, att efter denne dagh, aldrig skohla giöra var andra förtretelser dem ringeste mine till oenighet och missförstånd förorsaka, utan fast mere till en uppriktig vänskap Stabilierande göra varom dra gott och all god vilja och tjänst den ene den andre bevisa, vilket till yttermera visso med våra namns och signetens undersättande bekräftas. Datum tingsplats Ljungby den 6 juni anno 1703. Petter Kiempe Gabriel Wijkman 1703 Sunnerbo sommartinget 6 juni. Uppå fru grevinnan högvälborna fru Anna Maija Dahlbergs vägnar, Hr kyrkoherden i Annerstad ärevördige Hr Anders Berggren förebringar rätten, huru såsom högvälste fru vid sin avresa ifrån Sundranäs, monde anförtro en sin betiente Jöns Hansson i Torarp några persedlar att försälja och penningar till vidare välborne Hr överstelöjtnant Beijers disposition hos Hr kyrkoherden incassera låta, var ved någon rest skall befinnas, och såsom efter slutat och i rätten uppvist liqvidations rächning Jöns Hansson tillstått, sig vara skyldig 2 tolfter utloper, 9 tolfter bräder, 1 tunna 2 skäppor havre, 7 tunnor blandsäd, 1 daler 28 öre contante penningar alltså åligger det honom samme penningar och persedlar forderligt att erlägga och betala. 1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Sven och Joen i Blekinge låta uppbjuda ¼ skattejord Ibm 3 gången. 1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Löjtnanten ädel manhaftig Pehr Kiempe nu som tillförne söker utslag i saken, angående utmönstrandet av tredings soldaten Anders Nilsson för Övra Röshult hos dess rote bönder innestående legomål, för vilket Hr löjtnanten påstår, att Mårten i Gällestorp, som en uti soldatens frånvaro ombetrodd fullmäktig, måtte vara respondabel, och således till 50 daler silvermynt uti dess legomål, som ännu berättas innestå, böra svara, efter som berd Anders, emot und fågne 3 daler silvermynt vederkiend oriktig Caution för den bortrymde soldaten Oluf Larsson anskaffat, och uti en skrift av 25 maj 1697 låtit inskriva Måns Stensson, Nils Bengtsson, Nils Jönsson och Per Hansson i Skaftarp namn och bomärken, vilka seder- mera vid avseijandet där om samma skrift alldeles förnekat, att de den aldrig samtyckt eller underskrivit hava, Mårten i Gällestorp såsom svarande tillstädes, vedergår fuller att han av brev där soldaten Anders Nilssons legomål 20 daler silvermynt hos sig i förvar haver, förutan 30 daler silvermynt förutan 30 daler silvermynt hos Jöns Knutsson i Övra Röshult innestående, föregivandes sig icke kunna utan vederbörlig order samma andel utleverera, och såsom ovan nämnde Cautionister eller den som skriften förmenes Conciperat hava varit, Altså kan tingsrätten för denna gången icke något definitive där uti resolvera, förr än berörde personer, lagl inciterade bliva, emellertid finner rätten för behörigt, att de 50daler silvermynt som tillhöra soldaten Anders Nilsson på dess återstående legomål, böra in loco neutro, till saken emot Cautionisterne vederbörl utfördt varder, deponerade bliva. 1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Samma dag uti nämndennas Per Joensson i Berghem, Per Joensson i Gylteboda och Sten Svensson i Östenstorp närvaro, förliktes Per Svensson och Anders Eriksson i Torarp med Per Persson i Hårshult [Gårdshult] son Arvid Persson, om ett kvarnfall som hans fader emot 1/3 uti en sågmylla sig tillbytt, således, att Mellangård i Torarp åbor niuta hälften av sågmöllan så länge redskapen håller emot 2 daler silvermynts avgift, sedan hörer kvarnen i alla tider och framgent Mellangård till. 1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Vid samma tid uppå Hr ryttmästar välb: Anders Leijonflychtz reqvisition, blev honom av rätten beviljat och meddelat ett monotorial och förbud till åboen Lars Nilsson i Strömma, att han icke vidare skogen till samma hemman gör sig nyttig, än honom vid tillfrågan eller undersökande kan anstå och försvarligt är. 1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Lars i Torseryd uppå sine samt sin gårdsmans Sven vägnar, inför rätten utlovade att vilja proportionaliteter av det som till ordinarie roten dem kan ankomma, betala till soldaten Johan Jonssons hustru efter soldaten Per Olsson för Torseryd aspiration d 7 november 1701 ifrån Vollin de två daler samt 8 öre i stämningspenningar. 1703 Sunnerbo hösttinget 7 oktober. Hr jägmästaren välbetrodde Petter Rosenbohm, framviste i rätten en specification och uppsats de dato den 6 sistlidna oktober av 27 momenta bestående, der uti jägmästaren giver tillkänna, huru såsom han tillika med några i nämnden, i anledning av tingsrättens den 10 oktober 1702 gottfinnande, har synt och ransakat det skogshygge som åtskillige hemmans åbor här i häradet över skäligheten förövat, Påståendes jägmäsaren att icke allenast åboarna som skogen allt för överflödigt nyttjat, utan och skogevaktaren, som den utsynt och stämplat hava tillbörligen plikta måtte, och såsom vid undersökandet befanns att efterskrivna hemmans åbor för utinnan sig verkeligen förgripet, emot tingsrättens både skrift och muntlige förbud och åtvarningar, alltså dömde rätten för behörigt, det böra de var för sig såsom förbudsöverträdare plikta som under förmäles, nämligen: Torarp av 3ne hemman bestående, sakfälldes  åborna på vardera hemmanet att plikta 40 marker   30 daler Gällestorp 1 hemman 40 marker   30 daler Hult och Skrinhult 2 hemman 80 marker   20 daler Loshult och Röshult 2 80 marker   20 daler Virkesnäs 1 40 marker   10 daler Saxnäs 1 40 marker   10 daler Hulta och Öjaböke 2 80 marker   20 daler Jöns Olsson i Braryd 40 marker   10 daler Jöns Andersson ibm ½ träd 24 marker   6 daler Capit Knut Persson i Bjärseryd för ½ träd 24 marker   6 daler Comministern vällärde hr Jacob Holmbeck för 2ne  såsom av våda förbrände bokar 20 marker   5 daler föraren Zachris Elgman för ett träd 48 marker   12 daler Anders Andersson i Öxnalt som inför rätten tillstått sig ett rådjur skjutit pliktar i anledning av den 9 punkten uti Kongl Majts stadga om olovligt djur skjutande efter det uti oförbjuden tid fällt är 25 daler. Eljest såsom för detta skogvaktaren Germund i Sånna och dess styvson nuvarande skogvaktare Niclas Trullsson i samma gård, hava störste delen av ovan benämnde åbors nedfälte trän oförsvarligen utsynt, och där igenom deras ämbetens plikt å sido satt, samt den anförtrodde hammare djärveligen missbrukat, dy bliva de såsom förbud överträdare ansedde och till 40 marker silvermynt vardera sakfällde, vilket tillhopa är 20 daler. 1703 Sunnerbo hösttinget 10 oktober. Blev Per Joensson i Berghem och åborna i Björkenäs tillhopa att få nederhugga till syllar ekar 8 st. 1704 vintertinget 10 februari. Länsmannen Johan Schieder klagade till drängen Pär Svensson i Bohult och Odensjö socken å Crono, för begånget lägesmål med änkan Kierstin Jönsdotter ibidem [samma gård]. Och såsom de bägge inför rätten samma gärning och olovliga umgänge tillstått och bekänt. Dy sakfäldes Pär för lönskeläger att plikta 40 marker och konan Kierstin 20 marker samt dess utan bägge undergå kyrkoplikt. 1704 vintertinget 10 februari. Löjtnant Peter Kiempe förebringar rätten huru såsom han till detta påstående ting låtit incitera Mårten i Gällestorp för det han H löjtnanten beskyllt, som hade han till Kong. Maijt tjänst odugel. Manskap anskaffat. Och alldenstund vid undersökandet befanns, Mårten för tiden vara sjuk och i sotesäng liggande, för den skull blev detta ärende för denna gången differerat [uppskjutit]. Emmelertid H löjtnanten på skadestånd och expenser protesterade. 1704 vintertinget 11 februari. Pär Persson i Skeen sig själv för rätten angav, huru som han medelst naturligt umgänge med Sara Bengtsdotter i Röshult oäkta barn avlat, och uppviste Per där jämte en skrift sine dato där uti bemälte Sara tillstår sig med honom barnets uppfostran vara förlikt, fördenskull sak fälldes Per för lönskeläge att plikta 40 marker och konan för dito 20 marker samt bägge stå uppenbar skrift. 1704 vintertinget 11 februari. Ryttaren Jöns Hansson i Västreg. Torarp för olovlig skogshygge av rätten tilldömt att böta 5 daler där uti Cronans all. Jägarstaben 1: 21: 8 befinnes, är i lika måtto vid Kongl. armén i Polen vistande, och dess hustru som i stor armod hemma sitter, icke hava det allra ringaste att böta med. Per Broddesson i Torarp, som på lika sätt är sakfälld till 5 daler silvermynt böter, var av Kongl. Jägarstaben 1: 21: 8 tillkomma borde, är så utfattig och medellös, att han samma sakören ej förmår med penningeböter betala utan måste därför Corporaliter plikta [kroppsstraff], och som sålunda i sanning bevittnat vart. Alltså blev ett attestatum publicum där över beviljat och meddelat. 1704 sommartinget 31 maj. Länsmannen Johan Schieder, låter uppbjuda Per Broddessons i Östergård Torarp skattejord ¼ för resterande 11 daler 21 öre 8 penningar Kronoräntor pro anno 1703, såväl som och för innevarande års räntor, eftersom ingen annor tillgång till betalning finnes, varandes bemälte skattejord fjärding tillförne pantsatt till Jöns i Våkön för 30 daler. Förord- nandes nämndemännen Per Joensson i Berghem och Per i Mäste berörde skattejord att värdera, som emellertid uppbjudes 1 gången. 1704 sommartinget 31 maj. Länsmannen uppvisade en specifikation över de åbor som inte betalt kronoräntan i rätt tid. För Odensjö socken: Torseryds åbor 3 marker, Torarp Östergård Per 3 marker, Hyltes åbor 3 marker, Moanäs Anders 3 marker och Ryd Johan 3 marker tillhopa 15 marker. 1704 sommartinget 1 juni. För rätten tillstod Kierstin Jönsdotter i Boalt och Odensjö S; sig vare av drängen Per Svensson där sammastädes besoven, vilken vid förriga ting sakfäld blev för den skuld efter berörde konas egen bekännelse, dömde rätten henne böra för lönskeläger plikta 20 marker, samt stå uppenbara skrift. Skutsrättaren Sven i Blekinge cautionist [löftesman] för böterna. 1704 sommartinget 1 juni. Länsman Johan Schieder sakgav Jöns Erikson i Hylte, för några emot tingsrättens ledamöter ut talte otjänlige ord medelst det att han dem uti den ondes våld devoverat, vilket han icke förneka kunde, dy sakfäldes Jöns för slik otienlig utlåtenhet att plikta 40 marker med förmaning, att han hädan efter frrån slikt sig till vara tag. 1704 sommartinget 1 juni. Alldenstund uppå länsmannen Johan Schieders angivande efter noga inqvisition [rannsakning] befinnes, att Lars Jönsson i Torseryd och drängen Lars Jönsson i Sällbråten uti ett Borssöl i Bökö sin emellan hårdragits och sedermera där om förlikts. Alltså sakfäldes de att plikta vardera 3 marker 6 marke, samt drängen Lars Jönsson dessutan för blodvite 3 marker, I förmåga av det 10 och 13 Cap sårmb: M: villia L.L. 1704 sommartinget 4 juni. H kyrkoherden ärevördige H Suno Thelin efter förra gången citation uppå ren. Consistori d 27 april 1704 till häradshövdingen in loco skriftel reqvisition, för rätta sig framstälte, insinuerandes H kyrkoherden en förklaring, för vad orsak skull, han icke kunnat till den präseriberade tiden uti consistorio sig infinna, såsom 1 att värna om åkrbruket vid samma tid som brådast påstod, och H kyrkoherden själv sin råg och annor säd måst utså, och att 2de H kyrkoherden fallet allt för besvärligt antingen med gästgivare eller annor häst så lång väg i svåraste tiden att resa. För den skuld han om ursäkt och för- skoning uti böter anhåller, vilket ren: consistori behag hemställes. 1704 hösttinget 4 oktober. Jöns Hansson i Våkön låter uppbjuda ¼ skattejord i Östergården Torarp, som den 30 maj anno 1698emot försträkte 30 daler silvermynt honom pantsatt varit, vilken jord vid senaste sommarting för resterande cronoräntor bliven intecknat, Uppbjudes till lösen och värdering 1 gången. 1704 hösttinget 5 oktober. Uppvistes i rätten ett med vittnen corroborerat köpebrev, de dato den sidsten oktober 1701 av Sven Katt i Torarp utgivet och underskrevet; däruti han tillstår sig hava uppdraget och försålt till Jöran Nilsson all dess skattejord som består av halva hemmanet Torarp för 80 daler silvermynt, där på sköte beviljat och meddelat blev.
Historia från Odensjö Rolf Carlsson
Copyrigt © Rolf Carlsson 2018-02-07
Här visas några domar och uppbud vid tinget, som berör Odensjö. För att under- lätta läsning är avskriften inte bokstavstrogen, och ortsnamn är normerade. 1700 vintertinget. Olof i Löckna köpt av sina farsystrar Britta, Märta och Ingredt Månsdöttrar 1/5 skattejord i Löckna gård för 57 daler silvermynt. Brev d 8 maj 1693 uppbjudes första gången. 1700 vintertinget. Gudmund Nilsson i Vret köpt av Jakob Nilsson i Almesjö och Unnaryd socken, tre broderlotter av ¼ uti östregård Vret som han både ärvt och köpt, för 15½ riksdaler var broderlotten, till hopa 31 riksdaler. Brev d 19 juni 1698 uppbjudes första gången. 1700 vintertinget. Kronans befallningsman välbetrodde Gabriel Vikman fram- beviste i rätten Kongl Cammar revisionen till herr baronen och landshövdingen högvälborne herr Åke Ulfsparre af d 3 nov 1699 utfärdade gunstiga brev, där uti Kongl revisionen utförlig underrättelse rekvirerar om beskaffenheten av de prästänkor och prästbarn har i häradet tillstånd, som sig angivet såsom oförmögna att kunna den dem påförda tax och contribution utgöra och betala, påståendes att där med lagl procideras måtte, för den skull herr befallningsman efterskrivne personer till nu på stående ting inciberat, anhållande det de måtte bevisa huru vida de kunna göra sig ur arva, och på det sätt att samma gravation sig avbörda. I anledning har av rätten föranlåten vart, bemälte personer att framkalla, de där på tillfrågan sig förklarade, som hade de efter deras föräldrar intet arv, vilket av rätten dem föreställt blev, att de sådant edeligen måtte betyga, där på sig framställde: Under punkt 3 upptas avlidne kyrkoherden Petrus Lannerus i Odensjös barn. 3 Förlovade [avskedade] föraren Zachris Elghman, på sina samt sin syster Kierstin Persdotters vägnar, med ed bekräftade, att de efter deras föräldrar icke det allra ringaste ärvt som något av värde varit, var efter ett attestatum af rätten befallningsman meddelat vart. 1700 vintertinget. Länsman Johan Skieder för rätten sakgav Jöns Knutsson i Östra [Övra] Röshult gift man å Crono för enfalt hor med ett ogift kvinnfolk Anna Persdotter i Loshult, vilket de å bägge sidor vedergingo och bekände, dy i anled- ning av straffordningens andra punkt, dömde rätten Jöns böra plikta 80 marker och konan Anna 40 marker, samt dess utan stå uppenbar skrift. Bägge pliktat corporeliter [kroppsstraff]. 1700 hösttinget 5 november. Jöns Knutsson i Röshult köpt av Mårten Nilsson i Gällestorp ¼ skattejord för 110 daler silvermynt. Brev d 26 augusti 1700, uppb- judes första gången. 1700 hösttinget. Erland Eriksson i Röshult Norregården, köpt av änkan Ingegerd Nilsdotter 4½ skäppland för 22 daler silvermynt. Brev dat d 9 november 1700, uppbjudes första gången. 1700 hösttinget. Mårten i Gällestorp vid anropet absens [frånvarande] emot Nils i Blekinge, angående skällsord 1 daler [i böter]. 1700 hösttinget. Uppå Erland Eriksson i Röshult rekvisition, förordnades av rät- ten nämndemännen Per Joensson i Berghem och Olof i Gnustorp, att värdera 4 skäppland änkan i Ingegerd Nilsdotter där sammastädes till hörig skattejord, där Erland påstår få infria, eftersom bemälte änka icke mera jord i berörde gård äger. 1700 hösttinget. Uppå åbornas i Röshult 1, Loshult 1, Odensjö 2 och Björkenäs 2 hemman beviljades till pottaskebränne så många formade bokstubbar, som sko- gen framdeles till de efterkommandes nödtorft utan avkortning tåla kan. 1700 hösttinget. Vid samma tid förordnades nämndemannen Måns i Broddhult tillika med vederbörande jägeribtjänt, uti Röshults gärde skadat eke att utsyna, och med deras berättelse där över vid nästa ting hos rätten inkomma. 1701 vintertinget 4 mars. Jöns Knutsson i Övra Röshult, absens [frånvarande] vid första anropet uppbjudes 1 gången. 1701 vintertinget 4 mars. Länsmannen Johan Scheder klagade till Lars Jönsson i Torseryd å Krono, som skall han St Bönedagar som sön och andra helgdagar arb- ete till säd och hös inbärgande sig företaga, var till svarande Lars alldeles nekade, och såsom skäl eller vittnen till betygan där av framvisas kunde, alltså blev med utslag i saken för denna gången differerat. 1701 vintertinget 5 mars. Dito presenterades i rätten ett med vittnen verifierat köpebrev, daterat Vret d 3 december år 1698 av åtskillige säljare utgivet och underskrivet, nämligen av Anders Knutsson i Vret, Anders Jonsson i Källstorp, Isac Persson, Bengt Jönsson i Vret, och Per Månsson, samt Ingred Bengtsdotter, där uti samteliga tillstå sig försålt all deras ärvda skattejord uti Östregård Vret, som sig in aller bedrager för undfången betalning 59 daler silvermynt, som själva köpeinstrumentet vidare i bokstaven utvisar, beviljades där å sköte. 1701 vintertinget 9 mars. Länsmannen Johan Scheder angav Jöns Knutsson i Övra Röshult å Crono, för det han på en Lögardag arbetsöl anställt, för vilket käranden påstår svaranden lagligen plikta måtte. Jöns Knutsson för tiden ej tillstädes, dock intygade skjutsrättaren Per i Mäste honom lagligen citerat vara; Och såsom han med ingen enskyllan hos rätten inkommit eller sitt laga förfall om uteblivandet bevist, dy dömde rätten, det bör Jöns Knutsson in contumaciam [i sin frånvaro] plikta såsom för förbud 40 marker. 1701 sommartinget 14 maj. Samma dag uppvisades i rätten ett med vittnen rat- ificerat köpebrev de dato d 3 mars 1690 av åtskilliga säljare givit och underskrivit, där uti där tillstå sig hava till köp upplåtit och försålt deras jordeparter och skat- terätter andelar uti Östra Vret till ärlig danemannen Anders Knutssons där sammastädes, på sätt och vis som under förmäles nämligen Anders Jönsson i Källstorp, uppå änkans hustru Kerstin Jönsdotter i Slättehult vägnar, med hennes son Per Svensson såsom fullmäktig, sålt den andel skattejord som dem efter Jöns Knutssons saliga hustru Kerstin Jönsdotter ärfteligen tillfallen är för 13 daler 28 öre silvermynt, dess utan Anders Knutsson köpt av sin hustru systrar, Ingret och Svenbor Svensdöttrar deras tillhörige skattejord för 10 daler 16 öre silvermynt, Item Anders köpt av Per Månsson dess ärvda skattejord i berörda Östra Vret för 18 daler silvermynt. 1701 Sunnerbo sommarting 14 maj. Jöns Knutsson i Röshult och Odensjö socken en skriftlig libell emot länsmannen Johan Schieder i rätten insiunerade, uti vilken förmäles som skall länsmannen en klagandens tillhörige ko oskäligen honom ifrån tagit, och att Jöns, som med lägesmål sig för sitt med flera gånger gatulopp än honom vederbort, avstraffat bleven, emot vilken utlåtenhet Kronones befallningsman välborne Gabriel Wijckman protesterade, reserver- andes sig laga åtal därutinnan, gatuloppet angående till en annor tid. Och såsom eljest länsmannen för tiden icke är tillstädes, dy differeras det ären- det om kons avplantande till nästa ting. 1701 hösttinget. Jöran Nilsson i Torarp köpt av Sven Katt ibm 1/5 skattejord i Östergården ibm för 80 daler silvermynt. Brev den 1 oktober 1701 uppbjudes 1 gången. 1701 Sunnerbo höstting. Mårten Nilsson i Gällestorp absens, emot Jöns Knutsson i Övra Röshult 1 daler. 1701 Sunnerbo höstting. Johan i Ryd och Jöns Hansson i Torarp bägge absente vise versa tillhopa 2 daler. 1701 hösttinget 5 oktober. Uppå hr capitainens wälb Erich Henrik Rappes wäg- nar nämndemannnen Måns Jönsson i Bäckaboda såsom fullmäktig klagade till åboarna i Torarp för innestående cronotyonde pro anno 1699 näml Per Broddsson 2½ skäppa, Sven Katt för tvenne år á 1 skäppa om året 2 skäppor, Anders i Sonhult 1½ skäppa, vilken spannmål åboerna ankommer efter då för tiden varande markegång 1 daler silvermynt skäppan att betala eller på vidrig händelse execution undergå. 1701 hösttinget 5 oktober. Samma dag presenterades i rätten ett medh wittnen ratificerat kiöpebref de dato d 19 juny Ao 1698 af Jacob Nilsson i Allmesjö och Brodde Andersson i Löckna utgifvit och underskrefvet der uti de till stå och beki- enna sig havfa af fry villja och berådde mode försållt till erlig danneman Gundmund Nilsson i Vret tvenne broderlåtter af en fierding uti Östra Vret, för 31 Riksdaler Courant förutan en broderlott bemälte Gudmund uti berörde fierding ärft, att han igenom arv och köp är ägare till tre broderlotter i en fierding av Östra Vret där på sköte beviljat blev. 1702 vintertinget 3 februari. Johan Nielßon i Löckna kiöpt af Elin och Elin Brorsdottrar 1/8 och Ett Tunnelandh, sampt des utan Erfft 1/8 som blifver tillhopa ¼ och 1 tunne land effter breef d 3 Febr Ao 1702 uppbs 1 gg. 1702 vintertinget 4 februari. Det första dat: d 26 septemb: 1681: deruti Mårten Nilesson i Vret tillstår sig med hustruus frya willia hafva till kiöp uplåtit och för- sålldt, sin anpart af Skatejorden uti Östra Vret till Ehrl och beskiedel. danneman Pähr Andersson emot nögachtig betahlning af Fembtyo twå dlr Smt Dito har bem. te Pähr Anderson tillhandlat sig af Gudmund Anderßon i Allmesjö, och des Son Pähr Gudmundson, sampt Niels Nielson theras Jordaparter i ber.de Östragd. för 58 dlr Smt: det andra brefwet daterat d 5 May 696: af Brodde och Zachres Anderßöner i Röshult utgifwit och underskrefwit, dher uti dhe bekänna sig hafwa försålldt till theras Broder och Swåger Pähr Anderson dem dem uti Östergården Vret tillhörige SkatteJorden för 20 dlr Smt att köpraren sålunda är blefwen ägare till ¼ SkatteJord i öst: gd. Vret den han för En Summa af 130 dlr Smt: sig tillhand- lat, bewilliade der å Skiöte. 1702 vintertinget 6 februari. Wällborne H Johan Schmidtberg fullmächtige Jöns Hansson i Torarp 350 daler silvermynt försträckt där av creditoren allenast 160 daler silvermynt bekommit och i dhy anhåller att kunna dhe resterande 190 daler silvermynt mächtig bliva, så mycket mera som creditoren berättar storste dhelen av berörde medel utav omyndige barns arv bestå. Jöns Hansson såsom svarande tillstädes, med tillstående den av honom under- skrefne reversen af d 1 juli 1698 på 318 daler silvermynt ränta, vara af Hr öfverstens stabs hemman honom till uppbörd lämnat en och annor af creditor- erne där med att förnöja. Men berättar där vid som har samma räntor seder mera av en och annor blivit angrepne, och således svaranden icke kunnat nå dis- positionen där utinnan. Resol: Detta ärende bliver till en annor tid differerat , som svaranden sitt förebringande bevisa gitter, huru vida någon de av Hr översten honom till uppbörd anslagne räntor, blivit av en eller annor interciperade, emellrtid skall brev därom avgå till Hr överst Schmidtberg. 1702 somartinget 21 maj. Wedh samma tydh och ibland andra ährendes för han dlande insinuerades i rätten twenne med wittnen ratificerade kiöpebref det ena datwerat d 23 sept 687 af Anders Persson i Håknehult utgifvet och under- skrefvet, der uti han tillstår och bekienner sigh hafva till kiöp uplåtet och försålt till Pär Swensson i Brodhult ¼ skattejord i Håknehult emot contenterat betal- ningh 68 daler smt. Det andra brefvet af d 18 january 1701 daterat uti hvilket Per Nilsson i Viggåsa både å sine egne som sine syskons tillika med Swen Jacobsson [Katt] i Torarp på sin hustrus wägnar bekiänna att de till ofwan bemälte Sven Persson i Brodhult försålt ¼ skatte jord i Håknehult för 40 daler smt och såsom berörde köp frivilli- gen gjorde äro, betalningen riktigt på fölgdt etc alltså beviljades där å sköte. 1702 somartinget 21 maj. Uppå Hr kyrkioherdens i Odensjö ehrewyrdige Hr Suno Telins reqvistion, blef af rätten bewilliat till kiörkiotakens i Odensjö Vrå och Lidhult reparation till spån vid vardera kiörkian ekar 40 st tillhopa 120 st der till och kunda brukas de ekar hvilka uti giärden i socknarna från åker och äng undanrödias, som uti samma räkning och summa af föras böra. 1702 sommartinget 23 maj. Saköresfogden Sven Svensson uppå Jöns Hansson i Våköns vägnar såsom fullmäcktig, tilltalar Sven Katt i Torarp om en kärandens svärmoder tillhörig ko, vilken svaranden till lego haft, men kon vid valborgsmäs- sotiden till 1701 bortkomma, påstår idy käranden att åtnjuta därför vederbörlig betalning, samt dessutan 3 års lego för dess bortovarande till 9 marker silver- mynt. Sven Katt som svarande tillstår fuller att han haft samma ko till lego, men beklagar där hos att hon d 10 maj Ao 1701 uti skogen emot hans vilja bortkom- mit, som han till betygandär av uppviste grannarnas i Torarp Anders Eriksson, Per Svensson Jöns Hanssons utgiven attest av d 16 maj 1702 där uti förmäles, att kon i skogen bortkommen, den Sven med nio personer på en dag eftersökt men icke kunnat henne vaken spörja eller finna. Parterna i denna sak av rätten till förlikning understäldes och lovade saköresfog- den Sven Svensson att villja all möjlig flit å sin sida där till använda. 1702 sommartinget 23 maj. Jöns Knutsson i Röshult absens [frånvarande] emot Swen Swensson i Bägarydh för pants olovliga återtagande, 2 daler. 1702 sommartinget 23 maj. Wedh samma tydh förordnades nämndemennerna Pär Jonsson i Berghem och Nils i Markarydh att syna husens bristfällighet uti Tor- arp västergd, och där över med skriftlig berättelse vid nästa ting för rätten inkomma. 1702 hösttinget 6 oktober. Nils Larsson i Björkenäs köpt af Hans Nilsson Bosagård dess lott för 32 daler. Av Måns Jönsson och dess syster Sissela Jönsdotter deras andelar för 62 daler. Bestående tillhopa av ¼ [mantal] brev dat d 12 juni Ao 1686 uppbjudes 1 g. 1702 hösttinget 6 oktober. Efter föregången inqvisition och ransakning av nämd. Per Jonsson i Berghem, blev H kyrkoherden i Odensjö av rätten förundt och efterlåtet ifrån åker och äng att undanröja låta 20 st bokar förutan smått ris eke och ris boke som intet räknas kan och gräsväxten förqväva. 1702 hösttinget 6 oktober. Lars Jönsson i Torseryd fick plikta 3 marker för att som brofogde inte fullgjort sina skyldigheter. 1702 hösttinget 7 oktober. Vid samma tid uppå åbornas i Björkenäs rekvisition förordnades nämndemännen Per Jonsson i Berghem och Sten Svensson i Östen- storp, att syna den furu samt gran och bokeskog, som uppå öen Biälköö [Bjärkö] och gård som hage, både gräsväxten som boskapsbetet hindra. 1702 hösttinget 10 oktober. H jagemästaren välbetrodde Petter Rosenbohm, klagar till åborna i Odensjö by för det de 36 st bokar stämplade nederhugget, men de på tillfrågan ingen dom där på uppvisa kunnat, påstår idy H jägmästaren att svarandena därför plikta måtte. Till ansvar framställde sig för rätten Jon Jonsson i Karsagård, både uppå sina och sin gårdsman Bengts vägnar i samma gård, och Måns Andersson ibm [därstädes] uppvisandes en tingsdom av den 20 november 1700, jämte hans nådes Högväl- borne H Baron och Landshövdingens resolution av d 10 april 1701 där uti dem tillåtes för saltbetters [saltbehållare] tillverkandet, såvida skogen framdeles tåla kan att hugga. Dess utan åborna uti Loshult av H jagemästaren angavs, som skola de huggit 16 st bokar, Röshult 1 hemman 26 st, och Bohult 1 hemman 54 st som stämplade varit, och skogvaktaren Giermund i Kånna föregiver det skett på en gammal dom som han berättar vara förkommen. Resol differeras som man närmare underrättelse här kan inhämta. Åborna i Torarp av H jagemästaren angavs för 4 st uti gärdet nedehuggne ostäm- plade ekar, och såsom ingen utan allenast Jöns Hansson tillstädes är, differeras med utslag till nästa ting, som de kunna tillstädes komma och förklara. Mårten i Gällestorp på Dyalte [Dyhult] skog 20 st stämplade bokar huggit, och som han för tiden sjuker är, dy bliver med utslag i saken för denna gången differ- erat. 1702 hösttinget 11 oktober. Jöns Knutsson i Vret, genom sin fullmäktig Erik Andersson ibm [därstädes], klagar till Nils Larsson i Ånäs om sex tolfter bräder, som han, ägaren orätterliget, sig tillägnat, med påstående av käranden, det svaranden för slik egen villighet Lagl plikta måtte, men han där emot föregiver, som voro samma bräder emot 3 daler silvermynt av vederbörande honom upp- drage, och såsom svaranden på tillfrågan samma sitt anbringande med något skäl eller vittne fulltyga gitter, alltså prövade rätten skäligt, det bör Nils Larsson i Ånäs, för detta sitt förfarande såsom för ohemult till vållande plikta 3 marker sil- vermynt, samt dess utan skyldig vara i expenser 3 marker silvermynt att utgiva och refundera [återbetala]. 1702 hösttinget 11 oktober. Nämndemännen Per Jonsson i Berghem och Sten Svensson i Östenstorp förordnandes av rätten att syna fure skogen uti Hästhults skogelag, huru mycket till vardera hemmanet årl kan tåla svedjas nämligen: Tor- arp 3 hemman, Gällestorp ¼, Ryd ¼, Hylte ¼, Hästhult ½, Gårdshult ¼, Bököen ½. Dito förordnades berörda nämndemän att syna furu och granskogen vid efter- skrivne hemman, huru mycket den årligen tål att svedjas nämligen: Odensjö Prästeg 1, Vret 2 hemman, Röshult 1 och Hyltan ¼. 1703 vintertinget 17 februari. Sven Jonsson i Blekinge, köpt av Märta Svalander ¼ skattejord ibm [Blekinge] för 116 daler silvermynt och 4 daler i ättlöfve, brev den 21 januari anno 1702 uppbjudes 1 gången. 1703 vintertinget 17 februari. Per Nilsson i Löckna, låter uppbuda 1/5 skatte- jord uti samma gård, som han av Carl Knutsson, Gumme Nilsson och Gudmund Andersson i Löckna köpt för 36 daler silvermynt efter brev den 11 februari 1703 1 gången. 1703 vintertinget 18 februari. Där efter uppvisades i rätten nämndemännen Per Jonsson i Berghem och Sten Svensson i Östenstorp skriftliga berättelser, över den förrättning som de efter tingsrättens förordning sig uttaget att syna och tax- era; vad eller hur mycket uti furuskogen till efterskrivna hemman årligen kan tåla att svedjas nämligen: Uti Hästhults skogelag [1 skäppeland ca 8 ar]. Uti Björkön och Hagen till Björkenäs 3 skl Torarp 3 hemman 3 skl Gällestorp ¼ hemman 1 skl Hylte ¼ hemman 1 skl Hästhult ½ hemman 2 skl Gårdshult ¼ hemman 1 skl Björkön ½ hemman 2 skl Uti Björkön och Hagen till Björkenäs 3 skl Uti Vrets skogelag. Vret Västergård 1 skl Dito en enebacke uppröjd ½ skl Ibm Östergård 1 skl dito en liten ö till äng ½ skl Löckna 1 skl Övra Röshult 1 skl dito en hage rödjes till äng ½ skl Hyltan ¼ skl 1703 vintertinget 18 februari. H ryttmästaren välborne Anders Leijonflycht, medelst dess i rätten insinuerade skrift förebringar, 1one huru såsom han efter utverkat citation, fuller tänkt att utföra aktionen både emot Lars i Strömma, och dess son Gudmund om förpantningen av berörde hemman, som och husröta vid Björkenäs angående, men alldenstund H ryttmästaren där hos berättar, huru såsom ett anno 1693 över Björkenäs och Strömma upprättat värderingsinstrument hos Cronones befallningsman väl- betrodde Gabriel Wijkman nu för tiden icke uppvisas kan, dy nödgas H ryttmästaren med samma sak låta bero, interea qvam solennissime på skadestånd och expenser protesterar, jämväl alla beneficia juris sig reserverar, så väl uti detta momentet som mera. 2do Besvärar sig H ryttmästar Leijonflycht där över, att Olof Katt den 25 septem- ber anno 1695 frälsehemmanet Loftsgård emot utfäst caution till bruks antaget, och det till anno 1700 åbott, under vilken tid hemmanet till byggnad mycket illa vara hävdat, därför H ryttmästaren sin regress om skadestånd skadeståndet hos cautionisterna nämligen Mårten i Gällestorp, Jöns i Hult, Anders i Torarp, Johan Svensson i Ryd och Anders i Moanäs ansöker, men såsom de medelst Olof Katt av den 9 februari och Sven Katt av den 14 dito anno 1703 utgivna attester villja erhålla, sig eldrig berörde caution antaget hava, fördenskull bliver med utslag i saken till nästa ting differerat, då attestaterna till ansvar sig inställa böro. 1703 Sunnerbo sommartinget 5 juni. Hr löjtnanten manhaftig Per Kempe till- talte soldaten Anders Nilssons från Odensjö hustru Merta Månsdotter, för en av hennes man anskaffat oriktigt löftes skrift de dato d 25 maj 1697 för soldaten Olof Karlsson som rymder är, vilken skrift där uti nämnde personer ej tillstå vilja, som nu varken citerade eller tillstädes utan uti Östbo härad Rydaholm socken Skaftarp by boende äro, och såsom svarandens man Anders åtnjutit av roten 3 daler silvermynt för sitt omak till coutionisternas anskaffande. Alltså å deras väg- nar påstår Hr löjtnanten att få därföre vederbörlig satisfaktion, eljest tillstod hustrun själv, att på hennes mans legomål innestår hos Jöns Knutsson i Övra Röshult 30 daler silvermynt. Och såsom varken hon eller de åberopade caution- isterna för tiden tillstädes äro. Alltså differeras för denna gången med utslag saken. 1703 Sunnerbo sommartinget 5 juni. Cronenes befallningsman välbetrodde Gabriel Wijkman efter utverkat citation, en skriftig libell emot Hr löjtnanten ädel och manhaftig Petter Kempe uti rätten insinuerade, angående de injurier som löjtnanten emot befallningsmannen hos högvälborne Hr landshövdingen Gustaf Faltsburg andraget, allegerades befallningsmanen där vid några documenter Sub lit A, B, C, D, F ex P med begäran att de samma efter uppläsandet uti noga obser- vanu tagas måtte, protesterande befallningsmannen qvam solenni Ime emot Hr löjtnantens angivande som skulle honom uti cronoräntors erläggande vara för när skett, uppvisades baefallningsman en specifikation och uppsats ifrån 1697 till datum, på vads terminer Hr löjtnanten cronoräntorna betalt, som in alles till en summa av 33 daler 20 öre 17 3/5 ? sig bestiga, Sustinerandes befallningsman som hade han ingen oförrätt Hr Löjtnanten tillfogat, och dy påstår, att han för sitt ohemula ungivande vererbörl måtte ansedd bliva. Där emot Hr löjtnant Kempe såsom svarande för rätten sig sisterade, till ståandes de brev som han d 2 och 10 decmb anno 1701 samt den 27 april, den 13 oktob och 9 decemb 1702 Hr befallningsman och dess kieresta tillskrevet, med utlåtande där hos, som voro knektehjälpen för Röshult som Hr Löjtnantens åbor, genom befallningsmannens förvållande betagen, som dess till högvälborne Hr landshövdingen insinuerade Tuppliqa förmäler. 2do förmente Hr löjtnanten, som hade befallningsmannen hindrat honom några resolutioner som uti Växjö lands kansli varit utfallne, men befallningsmannen sådant på det högsta förnekar och på sin tillförne till kansliet där över insinuer- ade förklaring Sub lit G sig beropar. Parterna omsider efter vidlyftig konfrontation och uppå rättens pervasion uti, denna sak förliktes, var över att sådant dokument dem emellan upprättat blev, som under i bokstaven förmäler. Såsom emellan oss undertecknade har en tid varit någon tvist, härörande av lut- ter [rent] missförstånd som ovännen tillika sökt underblåsa. Alltså och ehuruväl vi till detta nu påstående ting haver varandra vice versa inciterat, och i uppsåt varit an och annor tvistighet emot var andra lagl att proseqvera och utföra, äro vi dock igenom Hr häradshövdingens interposition och dess välmente föreställande av de vidlyftigheter och äventyrlige påföljder som rättegångs processer med sig föra, blivna bevekte, till förekommande av vidare förtret, missnöje omak besvär och omkostnad sådan en oenighet att förkväva och alldeles åsido sätta. Giöre det och här med igenom denna förlikning kraft och i stället förklara var andra för ärlige och redelige personer, så att vi med var andra intet annat vete än det som berömmelighet och redeliget vara kan, Som jag och Pehr Kiempe där hos Con- testerar, att om något av mig här till dags voro talt eller skrivet som Hr befallningsmannen intet länt till behag, är sådant skiedt uti haftighet och i ingen ond mening, Låfwandes och Jagh Gabriel Wijkman, att såsom detta förlupna owäsande, förnämbligaf har haft sin upprinnelse och födsel där av, att Hr löjt- nanten intet niutet dess prätenderade Rothe hielpepenningar till hemmanet Södra Röshult vilket utan mitt vållande där ifrån blevet utslaget, att för den skuld så mycket mig tillstår, efter yttersta möjlighet vilja tillhjälpa och främja, det Hr löjtnanten till sin sublevation må njuta, vad hemmanet för detta i anseende till dess ringhet varet anslaget och tillordnat. Försäkrandes i det övriga vi bägge, att efter denne dagh, aldrig skohla giöra var andra förtretelser dem ringeste mine till oenighet och missförstånd förorsaka, utan fast mere till en uppriktig vänskap Stabilierande göra varom dra gott och all god vilja och tjänst den ene den andre bevisa, vilket till yttermera visso med våra namns och signetens undersättande bekräftas. Datum tingsplats Ljungby den 6 juni anno 1703. Petter Kiempe Gabriel Wijkman 1703 Sunnerbo sommartinget 6 juni. Uppå fru grevinnan högvälborna fru Anna Maija Dahlbergs vägnar, Hr kyrkoherden i Annerstad ärevördige Hr Anders Berggren förebringar rätten, huru såsom högvälste fru vid sin avresa ifrån Sun- dranäs, monde anförtro en sin betiente Jöns Hansson i Torarp några persedlar att försälja och penningar till vidare välborne Hr överstelöjtnant Beijers disposi- tion hos Hr kyrkoherden incassera låta, var ved någon rest skall befinnas, och såsom efter slutat och i rätten uppvist liqvidations rächning Jöns Hansson tillstått, sig vara skyldig 2 tolfter utloper, 9 tolfter bräder, 1 tunna 2 skäppor havre, 7 tun- nor blandsäd, 1 daler 28 öre contante penningar alltså åligger det honom samme penningar och persedlar forderligt att erlägga och betala. 1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Sven och Joen i Blekinge låta uppbjuda ¼ skattejord Ibm 3 gången. 1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Löjtnanten ädel manhaftig Pehr Kiempe nu som tillförne söker utslag i saken, angående utmönstrandet av tredings sold- aten Anders Nilsson för Övra Röshult hos dess rote bönder innestående legomål, för vilket Hr löjtnanten påstår, att Mårten i Gällestorp, som en uti soldatens från- varo ombetrodd fullmäktig, måtte vara respondabel, och således till 50 daler silvermynt uti dess legomål, som ännu berättas innestå, böra svara, efter som berd Anders, emot und fågne 3 daler silvermynt vederkiend oriktig Caution för den bortrymde soldaten Oluf Larsson anskaffat, och uti en skrift av 25 maj 1697 låtit inskriva Måns Stensson, Nils Bengtsson, Nils Jönsson och Per Hansson i Skaf- tarp namn och bomärken, vilka sedermera vid avseijandet där om samma skrift alldeles förnekat, att de den aldrig samtyckt eller underskrivit hava, Mårten i Gällestorp såsom svarande tillstädes, vedergår fuller att han av brev där soldaten Anders Nilssons legomål 20 daler silvermynt hos sig i förvar haver, förutan 30 daler silvermynt förutan 30 daler silvermynt hos Jöns Knutsson i Övra Röshult innestående, föregivandes sig icke kunna utan vederbörlig order samma andel utleverera, och såsom ovan nämnde Cautionister eller den som skriften för- menes Conciperat hava varit, Altså kan tingsrätten för denna gången icke något definitive där uti resolvera, förr än berörde personer, lagl inciterade bliva, emel- lertid finner rätten för behörigt, att de 50daler silvermynt som tillhöra soldaten Anders Nilsson på dess återstående legomål, böra in loco neutro, till saken emot Cautionisterne vederbörl utfördt varder, deponerade bliva. 1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Samma dag uti nämndennas Per Joens- son i Berghem, Per Joensson i Gylteboda och Sten Svensson i Östenstorp närvaro, förliktes Per Svensson och Anders Eriksson i Torarp med Per Persson i Hårshult [Gårdshult] son Arvid Persson, om ett kvarnfall som hans fader emot 1/3 uti en sågmylla sig tillbytt, således, att Mellangård i Torarp åbor niuta hälften av sågmöllan så länge redskapen håller emot 2 daler silvermynts avgift, sedan hörer kvarnen i alla tider och framgent Mellangård till. 1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Vid samma tid uppå Hr ryttmästar välb: Anders Leijonflychtz reqvisition, blev honom av rätten beviljat och meddelat ett monotorial och förbud till åboen Lars Nilsson i Strömma, att han icke vidare sko- gen till samma hemman gör sig nyttig, än honom vid tillfrågan eller under- sökande kan anstå och försvarligt är. 1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Lars i Torseryd uppå sine samt sin gårds- mans Sven vägnar, inför rätten utlovade att vilja proportionaliteter av det som till ordinarie roten dem kan ankomma, betala till soldaten Johan Jonssons hustru efter soldaten Per Olsson för Torseryd aspiration d 7 november 1701 ifrån Vollin de två daler samt 8 öre i stämningspenningar. 1703 Sunnerbo hösttinget 7 oktober. Hr jägmästaren välbetrodde Petter Rosenbohm, framviste i rätten en specification och uppsats de dato den 6 sist- lidna oktober av 27 momenta bestående, der uti jägmästaren giver tillkänna, huru såsom han tillika med några i nämnden, i anledning av tingsrättens den 10 oktober 1702 gottfinnande, har synt och ransakat det skogshygge som åtskillige hemmans åbor här i häradet över skäligheten förövat, Påståendes jägmäsaren att icke allenast åboarna som skogen allt för överflödigt nyttjat, utan och sko- gevaktaren, som den utsynt och stämplat hava tillbörligen plikta måtte, och såsom vid undersökandet befanns att efterskrivna hemmans åbor för utinnan sig verkeligen förgripet, emot tingsrättens både skrift och muntlige förbud och åtvarningar, alltså dömde rätten för behörigt, det böra de var för sig såsom för- budsöverträdare plikta som under förmäles, nämligen: Torarp av 3ne hemman bestående, sakfälldes  åborna på vardera hemmanet att plikta 40 marker   30 daler Gällestorp 1 hemman 40 marker   30 daler Hult och Skrinhult 2 hemman 80 marker   20 daler Loshult och Röshult 2 80 marker   20 daler Virkesnäs 1 40 marker   10 daler Saxnäs 1 40 marker   10 daler Hulta och Öjaböke 2 80 marker   20 daler Jöns Olsson i Braryd 40 marker   10 daler Jöns Andersson ibm ½ träd 24 marker   6 daler Capit Knut Persson i Bjärseryd för ½ träd 24 marker   6 daler Comministern vällärde hr Jacob Holmbeck för 2ne  såsom av våda förbrände bokar 20 marker   5 daler föraren Zachris Elgman för ett träd 48 marker   12 daler Anders Andersson i Öxnalt som inför rätten tillstått sig ett rådjur skjutit pliktar i anledning av den 9 punkten uti Kongl Majts stadga om olovligt djur skjutande efter det uti oförbjuden tid fällt är 25 daler. Eljest såsom för detta skogvaktaren Germund i Sånna och dess styvson nuvarande skogvaktare Niclas Trullsson i samma gård, hava störste delen av ovan benämnde åbors nedfälte trän oförsvarligen utsynt, och där igenom deras ämbetens plikt å sido satt, samt den anförtrodde hammare djärveligen miss- brukat, dy bliva de såsom förbud överträdare ansedde och till 40 marker silvermynt vardera sakfällde, vilket tillhopa är 20 daler. 1703 Sunnerbo hösttinget 10 oktober. Blev Per Joensson i Berghem och åborna i Björkenäs tillhopa att få nederhugga till syllar ekar 8 st. 1704 vintertinget 10 februari. Länsmannen Johan Schieder klagade till drängen Pär Svensson i Bohult och Odensjö socken å Crono, för begånget lägesmål med änkan Kierstin Jönsdotter ibidem [samma gård]. Och såsom de bägge inför rätten samma gärning och olovliga umgänge tillstått och bekänt. Dy sakfäldes Pär för lönskeläger att plikta 40 marker och konan Kierstin 20 marker samt dess utan bägge undergå kyrkoplikt. 1704 vintertinget 10 februari. Löjtnant Peter Kiempe förebringar rätten huru såsom han till detta påstående ting låtit incitera Mårten i Gällestorp för det han H löjtnanten beskyllt, som hade han till Kong. Maijt tjänst odugel. Manskap anskaf- fat. Och alldenstund vid undersökandet befanns, Mårten för tiden vara sjuk och i sotesäng liggande, för den skull blev detta ärende för denna gången differerat [uppskjutit]. Emmelertid H löjtnanten på skadestånd och expenser protesterade. 1704 vintertinget 11 februari. Pär Persson i Skeen sig själv för rätten angav, huru som han medelst naturligt umgänge med Sara Bengtsdotter i Röshult oäkta barn avlat, och uppviste Per där jämte en skrift sine dato där uti bemälte Sara tillstår sig med honom barnets uppfostran vara förlikt, fördenskull sak fälldes Per för lönskeläge att plikta 40 marker och konan för dito 20 marker samt bägge stå uppenbar skrift. 1704 vintertinget 11 februari. Ryttaren Jöns Hansson i Västreg. Torarp för olov- lig skogshygge av rätten tilldömt att böta 5 daler där uti Cronans all. Jägarstaben 1: 21: 8 befinnes, är i lika måtto vid Kongl. armén i Polen vistande, och dess hus- tru som i stor armod hemma sitter, icke hava det allra ringaste att böta med. Per Broddesson i Torarp, som på lika sätt är sakfälld till 5 daler silvermynt böter, var av Kongl. Jägarstaben 1: 21: 8 tillkomma borde, är så utfattig och medellös, att han samma sakören ej förmår med penningeböter betala utan måste därför Cor- poraliter plikta [kroppsstraff], och som sålunda i sanning bevittnat vart. Alltså blev ett attestatum publicum där över beviljat och meddelat. 1704 sommartinget 31 maj. Länsmannen Johan Schieder, låter uppbjuda Per Broddessons i Östergård Torarp skattejord ¼ för resterande 11 daler 21 öre 8 penningar Kronoräntor pro anno 1703, såväl som och för innevarande års räntor, eftersom ingen annor tillgång till betalning finnes, varandes bemälte skattejord fjärding tillförne pantsatt till Jöns i Våkön för 30 daler. Förordnandes nämndemännen Per Joensson i Berghem och Per i Mäste berörde skattejord att värdera, som emellertid uppbjudes 1 gången. 1704 sommartinget 31 maj. Länsmannen uppvisade en specifikation över de åbor som inte betalt kronoräntan i rätt tid. För Odensjö socken: Torseryds åbor 3 marker, Torarp Östergård Per 3 marker, Hyltes åbor 3 marker, Moanäs Anders 3 marker och Ryd Johan 3 marker tillhopa 15 marker. 1704 sommartinget 1 juni. För rätten tillstod Kierstin Jönsdotter i Boalt och Odensjö S; sig vare av drängen Per Svensson där sammastädes besoven, vilken vid förriga ting sakfäld blev för den skuld efter berörde konas egen bekännelse, dömde rätten henne böra för lönskeläger plikta 20 marker, samt stå uppenbara skrift. Skutsrättaren Sven i Blekinge cautionist [löftesman] för böterna. 1704 sommartinget 1 juni. Länsman Johan Schieder sakgav Jöns Erikson i Hylte, för några emot tingsrättens ledamöter ut talte otjänlige ord medelst det att han dem uti den ondes våld devoverat, vilket han icke förneka kunde, dy sakfäldes Jöns för slik otienlig utlåtenhet att plikta 40 marker med förmaning, att han hädan efter frrån slikt sig till vara tag. 1704 sommartinget 1 juni. Alldenstund uppå länsmannen Johan Schieders angivande efter noga inqvisition [rannsakning] befinnes, att Lars Jönsson i Torseryd och drängen Lars Jönsson i Sällbråten uti ett Borssöl i Bökö sin emellan hårdragits och sedermera där om förlikts. Alltså sakfäldes de att plikta vardera 3 marker 6 marke, samt drängen Lars Jönsson dessutan för blodvite 3 marker, I förmåga av det 10 och 13 Cap sårmb: M: villia L.L. 1704 sommartinget 4 juni. H kyrkoherden ärevördige H Suno Thelin efter förra gången citation uppå ren. Consistori d 27 april 1704 till häradshövdingen in loco skriftel reqvisition, för rätta sig framstälte, insinuerandes H kyrkoherden en förk- laring, för vad orsak skull, han icke kunnat till den präseriberade tiden uti consistorio sig infinna, såsom 1 att värna om åkrbruket vid samma tid som brå- dast påstod, och H kyrkoherden själv sin råg och annor säd måst utså, och att 2de H kyrkoherden fallet allt för besvärligt antingen med gästgivare eller annor häst så lång väg i svåraste tiden att resa. För den skuld han om ursäkt och för- skoning uti böter anhåller, vilket ren: consistori behag hemställes. 1704 hösttinget 4 oktober. Jöns Hansson i Våkön låter uppbjuda ¼ skattejord i Östergården Torarp, som den 30 maj anno 1698emot försträkte 30 daler silver- mynt honom pantsatt varit, vilken jord vid senaste sommarting för resterande cronoräntor bliven intecknat, Uppbjudes till lösen och värdering 1 gången. 1704 hösttinget 5 oktober. Uppvistes i rätten ett med vittnen corroborerat köpebrev, de dato den sidsten oktober 1701 av Sven Katt i Torarp utgivet och underskrevet; däruti han tillstår sig hava uppdraget och försålt till Jöran Nilsson all dess skattejord som består av halva hemmanet Torarp för 80 daler silvermynt, där på sköte beviljat och meddelat blev.

Ur Domboken för Sunnerbo härad 1700 - 1704.