Historia från Odensjö  Rolf Carlsson
Copyrigt © Rolf Carlsson 2018-03-06

Ångbåtarna på sjön Unnen

Vega

Vega byggdes av kapten Ram i Bolmen på 1880-talet och var ett rent hemmabygge med skrov av trä på järnspant. Vega såldes redan 1893 till ett bolag i Södra Unnaryd där även järnvägen var delägare och fördes över till Unnen, för att trafikera sträckan Södra Unnaryd Unnens station  då sidobanan från Åsen öppnades sommaren 1893. År 1897 hade Vega en natt brunnit ned till vattenlinjen, och ersattes av Freja (kallades även Kvick och Bravo). Vega byggdes upp igen och Freja lades upp. Bolaget blev inte långlivat och 1903 övertogs redarrörelsen av Frans Andersson i Loshult, som även kallades Franse. Han lär ha varit en riktig kraftkarl, som kunde lyfta en hundrakilos säck i var näve. En gång när Frans gick på grund med Vega utanför Moanäs, så skulle han försöka att själv få båten av grundet. Sagt och gjort med full back i maskin klev han ned på grundet och med alla krafters hjälp sköt han Vega av grundet. Eftersom det var back i maskin höll båten på att segla ifrån Frans, men som tur var fick han tag på en tross och kunde efter många om och men sega sig ombord och slippa att snöpligen bli ifrånse- glad av en skepparlös ångbåt. År 1918 lades Vega upp för vintern i Södra Unnaryd men sjönk, troligen på grund av isskruvning. Franse hade nu börjat ägna sig åt virkeshan- del, och därför fick Vega bli liggande. Efter en tid köptes vraket av bröderna Frans och Simon Björk, som byggde om skrovet och installerade en ny ångpanna. Vega blev nu bara en timmerbogserare och någon reguljär passagerartrafik upptogs ej. Efter en tid köptes vraket av bröderna Frans och Simon Björk, som byggde om skrovet och installerade en ny ångpanna. Vega blev nu bara en timmerbogserare och någon reguljär passagerartrafik upptogs ej. År 1929 övertogs Vega och timmerbogseringen av David Lorentzson i Dyhult som drev trafiken ända till 1940. När sista flottningen utfördes 1940 var problemen med båten stora. "Det var efter många böner jag ställde upp", yttrade David då han på morgonen mötte flottningsarb- etarna. Det berättade en av dem som var med, Johan Svensson i Södra Unnaryd. Vega låg sedan oanvänd till 1943 då hon skrotades.
Vega år 1941 med ångsågens skorsten i bakgrunden. Foto: Törnblad.

Freja Kvick Bravo

I fören Alfred Magnusson och sonen Ove Magnusson i aktern från Vret östergård.
Båten trafikerade först Bolmen och kallades Freja, vilket bekräftas av en artikel i Karlshamns Allehanda 29 september 1880. Där kan man läsa att ett bolag enbart bestående av några få personer inköpt en liten 20 fot lång ångbåt, om 1½ hästkraft benämnd "Freja" vilken dagligen skall passera emellan Bolmens järnvägsstation och Torarps by i Odensjö socken. Ångbåten rymmer 15 - 20 personer och har ett djupgående av endast 2 – 3 fot. Hon fördes sedan över till Unnen och ersatte Vega som drabbats av brand. När Vega åter var i trafik lades Freja upp, och skrovet köptes av kapten Rams söner Arvid och Oskar. De byggde en ny ångmaskin, och renov- erade skrovet. År 1905 var var båten färdig för sjösättning och kallades numera Kvick. Redan 1907 såldes hon till Karl Danielsson i Solsjön vid Bolmen. Han behöll Kvick endast i tre år, då Severin Hjelmkvist i Södra Unnaryd köpte båten och förde över den till Unnen för timmerbogser- ing. Troligen gjordes ett skrovbyte och försågs med träöverbyggnad. År 1925 övertog Alfred Magnusson i Vret östergård båten, och döpte om den till Bravo. Så småningom övertogs transporterna av bilar, och 1937 skrotades Bravo. Det gamla stålskrovet från Kvick flyttades till Bol- men och blev fritidsbåt samt försågs med bensinmotor.
Källor: A Julin: Annerstad förr och nu s.299 J Rosengren: Beskrifning öfver Sunnerbo Härad s.342 L.E. Gustafsson: Ångbåtarna på Smålands sjöar Sture Andreasson (son till Franse)
Historia från Odensjö Rolf Carlsson
Copyrigt © Rolf Carlsson 2018-03-06

Ångbåtarna på sjön Unnen

Vega

Vega byggdes av kapten Ram i Bolmen på 1880-talet och var ett rent hemmabygge med skrov av trä på järnspant. Vega såldes redan 1893 till ett bolag i Södra Unnaryd där även järnvägen var delägare och fördes över till Unnen, för att trafikera sträckan Södra Unnaryd Unnens station då sidobanan från Åsen öppn- ades sommaren 1893. År 1897 hade Vega en natt brunnit ned till vattenlinjen, och ersattes av Freja (kal- lades även Kvick och Bravo). Vega byggdes upp igen och Freja lades upp. Bolaget blev inte långlivat och 1903 övertogs redarrörelsen av Frans Andersson i Loshult, som även kallades Franse. Han lär ha varit en riktig kraftkarl, som kunde lyfta en hundrakilos säck i var näve. En gång när Frans gick på grund med Vega utanför Moanäs, så skulle han försöka att själv få båten av grundet. Sagt och gjort med full back i maskin klev han ned på grundet och med alla krafters hjälp sköt han Vega av grundet. Eftersom det var back i maskin höll båten på att segla ifrån Frans, men som tur var fick han tag på en tross och kunde efter många om och men sega sig ombord och slippa att snöpligen bli ifrånseglad av en skepparlös ångbåt. År 1918 lades Vega upp för vintern i Södra Unnaryd men sjönk, troligen på grund av isskruvning. Franse hade nu börjat ägna sig åt virkeshandel, och därför fick Vega bli liggande. Efter en tid köptes vraket av bröderna Frans och Simon Björk, som byggde om skrovet och installerade en ny ångpanna. Vega blev nu bara en timmerbogserare och någon reguljär passagerartrafik upptogs ej. Efter en tid köptes vraket av bröderna Frans och Simon Björk, som byggde om skrovet och installerade en ny ångpanna. Vega blev nu bara en timmerbogserare och någon reguljär passagerartrafik upptogs ej. År 1929 övertogs Vega och timmerbogseringen av David Lorentzson i Dyhult som drev trafiken ända till 1940. När sista flottningen utfördes 1940 var problemen med båten stora. "Det var efter många böner jag ställde upp", yttrade David då han på morgonen mötte flottningsarbetarna. Det berättade en av dem som var med, Johan Svensson i Södra Unnaryd. Vega låg sedan oanvänd till 1943 då hon skrotades.
Vega år 1941 med ångsågens skorsten i bakgrunden. Foto: Törnblad.

Freja Kvick Bravo

I fören Alfred Magnusson och sonen Ove Magnusson i aktern från Vret östergård.
Båten trafikerade först Bolmen och kallades Freja, vilket bekräftas av en artikel i Karlshamns Allehanda 29 september 1880. Där kan man läsa att ett bolag enbart bestående av några få personer inköpt en liten 20 fot lång ångbåt, om 1½ hästkraft benämnd "Freja" vilken dagligen skall passera emellan Bolmens järn- vägsstation och Torarps by i Odensjö socken. Ångbåten rymmer 15 - 20 personer och har ett djupgående av endast 2 – 3 fot. Hon fördes sedan över till Unnen och ersatte Vega som drabbats av brand. När Vega åter var i trafik lades Freja upp, och skrovet köptes av kapten Rams söner Arvid och Oskar. De byggde en ny ångmaskin, och renoverade skrovet. År 1905 var var båten färdig för sjösättning och kallades numera Kvick. Redan 1907 såldes hon till Karl Danielsson i Solsjön vid Bolmen. Han behöll Kvick endast i tre år, då Severin Hjelmkvist i Södra Unnaryd köpte båten och förde över den till Unnen för timmerbogsering. Troligen gjordes ett skrovbyte och försågs med träö- verbyggnad. År 1925 övertog Alfred Magnusson i Vret östergård båten, och döpte om den till Bravo. Så småningom övertogs transporterna av bilar, och 1937 skrot- ades Bravo. Det gamla stålskrovet från Kvick flyttades till Bolmen och blev fritidsbåt samt försågs med bensinmotor.
Källor: A Julin: Annerstad förr och nu s.299 J Rosengren: Beskrifning öfver Sunnerbo Härad s.342 L.E. Gustafsson: Ångbåtarna på Smålands sjöar Sture Andreasson (son till Franse)