Laga skifte i Loshult 1853

Vid storskiftet i Odensjö 1818 hade all utmarken i Odensjö skogelag fördelats mellan byarna. År 1827 hade myndigheterna beslutat att en fortsättning på tidigare jordreformer storskifte och enskifte skulle utföras och kallas laga skifte. För att skifte skulle utföras, krävdes bara att en jordägare i byn begärde skifte. Det kunde ibland bli stora stridigheter mellan byborna eftersom skiftet medförde kostnader för den enskilde bonden även om staten lämnade bidrag till genomförandet. I något enstaka fall, var motsättningarna så stora att den som begärde skiftet miste livet. Det hände i Fyrunga by i Västergötland.
Denna tragiska historia har skildrats av Sveriges Radio i programmet Släktband (länken startar en ljudfil).

I Loshult undertecknade Nils, Sven och Andreas Svensson en ansökan om laga skifte den 20 oktober 1849.

loshult_1853_ansoekan (92K)


Redan den 1 april 1851 infann sig kommissionslantmätaren A E Modée, och de berörda sockenborna var kallade genom kungörelse som blivit uppläst från predikstolen i Odensjö kyrka.

Jordägare var:
Nils Svensson som var ägare av 1/4 förmedlat mantal.
Sven Svensson 1/16    "
Andreas Svensson 1/16    "
Johannes Magnusson 13/96  "
Jacob Jacobsson 13/96  "
Sven Petersson 5/48    "

Jordägarna beslutade att flytta soldattorpet till den så kallade Igelängen, samt att man efter hemmantal skulle tilldelas andel i Dyhult och Holmen med däremellan belägna torp. Detta krävdes för att få tillräckligt bete för sina dragkreatur.

För att fastställa soldattorpets placering inställde sig kronolänsman A Petersson och korpral Lindgren den 14 november 1851.Den föreslagna platsen godkändes och torpet skulle inom 6 år vara i samma skick som det gamla.
Redan nästa dag började man mäta upp åbornas byggnader för att bestämma vilka som var tvungna att flytta för att ge utrymme för skiftet.

Andreas Svensson littera A eller 1:2 för 1/16 mtl utflyttar och har blivit förlagd i västra kanten av åkergärdet och utägorna utmed Röshult råled från sjön Unnen till Iglaregölen samt en särskild skift i Holmen allt med skyldighet till utflyttning. I husbesiktningsinstrumentet kan man läsa att Andreas mangårdsbyggnad var 20½ aln långt och 10 alnar brett och 2½ alnar högt. Inredd till stuga, förstuga, kök och 1 kammare samt försedd med 2ne eldstäder, och en bakstuga, täckt med näver och torv, samt bräder, brädfordrad i gott stånd.
Ladugården var 19½ aln lång och 14½ brett samt 3½ högt. Inredd till fähus, loge och 2ne lador, täckt med bräder. Fähuset av timmer det övriga av stolpvirke i gott stånd.
Att flytta Andreas byggnader, smedja samt anlägga ny brunn beräknades kosta 192 rdl 16 sk i banco.

Andreas och hustrun Stina hade döttrarna Ingegerd och Katarina som uppnådde vuxen ålder. Ingegerd gifter sig med Nils Larsson 1856 och övertar gården efter föräldarna.

Sven Svensson littera B eller 1:3 1/16 mtl, bor kvar och tilldelas sin andel i ägor närmast intill och i samma sträckning med Andreas Svenssons skift; likaledes en skift i Holmen, som uti sig innefattar det utmed Loftsgårds råled varande alkärr såsom fyllnad uti slåttern.
Svens mangårdsbyggnad var 17¼ alnar långt 9 brett och 2¼ högt inrett till stuga, förstuga, kök och en kammare; har en skorsten med 2ne eldstäder i medelmåttigt skick.
Ladugården 17 alnar lång 9 alnar bred samt 4 alnar hög. Inredd till fähus, loge 2ne lador. Bod 7½ aln lång 6¾ aln bred samt 4 alnar hög och i gott stånd.

Nils Svensson littera C eller 1:4 ¼ mtl, kvarboenderätt ägorna omkring sin bostad, sträckande sig i nordost ned till sjön Unnen och i söder ned till soldattorpet; fyllnad i slotter tages i i Öen närmast Bökesjö, .i sammanhang varmed dess andel av Dyhult och Holmen förenas.
Nils mangårdsbyggnad var 19½ aln lång 10 alnar bred och 6¼ hög, inredd till stuga, förstuga, kök och en kammare på nedre botten samt 2ne kamrar och ett sädesgolv å övre; i gott stånd.
Ladugården 33½ aln lång 10 alnar bred och 3¼ aln hög. Inredd till fähus, loge och 2ne lador i gott stånd. Gården hade ytterligare en ladugård med måtten 32 x 9½ x 4 alnar med samma inredning som den förra och i gott stånd. Dessutom fans 2ne mindre bidbodar och ett svinhus, samt en vagnbod i gott stånd.

Nils och hustrun Kerstin, hade bara ett barn som uppnådde vuxen ålder. Det var dottern Susanna, som gifte sig 1853 med Andreas Matsson (Mattisson) från Älmhult i Femsjö (N) socken. De övertar gården efter Susannas föräldrar, som bor kvar på undantag.

Sven Petersson littera D eller 1:5 1/8 mtl, har med skyldighet till utflyttning till ägofiguren nr. 357 blivit med sina ägor förlagd öster om Nils Svensson, med sin anlott av gärdet, Öen och södra utmarken i en sammanhängande skift. Dess belopp av Dyalt och Holmen uti en från de övriga ägorna avskild lott i norra delen av Dyalt, Blomgrens torp och Holmen.
Mangårdsbyggnaden 19 alnar lång 9¾ och 2¾ loftet 6 alnar högt inredd till stuga, förstuga, kök och 2ne kamrar samt ett sädesgolv. Har en skorsten med 2ne eldstäder i gott stånd.
Ladugården 33½ aln lång 9¼ bred och 3¾ hög. Inredd till 2ne fähus, en loge och 2ne lador i gott stånd. En liten källare i försvarligt skick.
Vagn och vedbod 9½ aln långt 8 brett och 3½ aln högt i gott stånd.
Att flytta Svens gård beräknades kosta 308 rdl 8 sk i baco.

Sven avled redan 1855 och änkan Britta Kristina gifter om sig med Per Andersson från Annerstad.
Redan 1867 delas gården i tre delar genom hemmansklyvning.

Jacob Jacobsson littera E eller 1:6 1/8 mtl, blev kvarboende och får sina ägor omkring sina tomter samt utmark i förening därmed i öster. En särskild skift i Öen och Dyalt sammanhängande.
Mangårdsbyggnad med 2ne loft 23½ aln långt 9¼ bred och 2½ aln hög, loften 5 alnar höga inrett till stuga, förstuga, kök och 2ne kamrar samt sädesving i medelmåttigt stånd.
Undantagsstugan 10½ aln lång 9½ bred och 3½ hög, inredd till stuga, förstuga och kök samt sädesvind. Har 2ne eldstäder.
Ladugården med vagnbod 32 aln lång 10½ bred 4¼ hög, inredd till fähus, loge och 2ne lador i gott stånd.

Johannes Magnusson littera F eller 1:7 1/8 mtl, blev kvarboende på sin tidigare tomter och erhöll in och utägor där intill, sammandragna. Liksom Jacob Jacobsson en skift i Öen och en i Dyalt, som med varannan äga beröring.
Mangårdsbyggnad 20¾ aln lång 10¾ bred och 6½ hög, inredd till stuga, förstuga, kök och 2ne kamrar i nedre samt 1 kammare och sädesvind i övre våningen. Har en skorsten med 2ne eldstäder i gott stånd.
Undantagsstuga med loft 15¼ aln lång 9½ bred 2¼ loftet 4½ högt, en skorsten med en eldstad inredd till stuga, förstuga, kök, kammare sädesvind i gott stånd.
Ladugården 25¼ aln lång 9¼ bred och 3½ hög, inredd till fähus, loge och 2ne lador och i mindre gott stånd.
En vagnbod i gott stånd.
En mindre undantagsstuga 10¾ aln lång 6¾ aln bred och 3½ aln hög inredd till stuga, förstuga och kök, har en skorsten med 2ne eldstäder i gott stånd.

Förening
I nedanstående ämnen har vi undertecknade jordägare överenskommit som följer:
a/ att hemmantalet blir delningsgrund eller måttstocken for ägornas skiftande.
b/ Följande undantag av oskifto avdrages:
l:o/ Häradsvägen genom- ägorna i sitt nuvarande läge beräknas 9 alnar bred.
2:o/ Prästvägen även i sitt nu befintliga läge 8 alnar bred.
3:o/ Vägen mot Dyhult från bägge gårdarna i dess nu gagnade läge 8 alnar bred.
4:o/ Väg genom öen över figurerna nr 458, 457, 447, 486, utmed fig. 487, 502, 506, 507, 508, 518 till ladan å figuren nr. 519 till 5 alnars bredd.
5:o/ Nödiga utfartsvägar beräknas 8 alnar breda.
6:o/ Vägen mot Hästhult emellan figurerna nr. 649 och 650, tages 5 alnar bred.
7:o/ I övrigt förbehålles fri,framfart över varandras skiften, där så behovet fordrar, dock att skada å växande gröda eller upprättad stängsel ej förorsakas.
8:o/ Till förenämnda vägars iståndsättande och framtida underhållande avräknas av figuren nr. 209 tre; av 362 tre; av 689tre; av 620 tre; av 650 tre; av 662 tre; av 294 två; av 269 två; av 282 två; av 414 två; av 463 två; av 457 två; av 446 två;, av 536 två; av 541 två; av 486 två och av 502 två, alt geometriska kappland.
9:o/ Till lertag avräknas av fig. nr. fyra geometriska kappland.
10:o/ De tvenne å ägorna befintliga qvarnfallen förbehållas till samfällt begagnande med trenne kapplands ytmål vid vart och ett av dem.
11:o/ Delägarna förbehålla sig rättighet att, i händelse av behov, få över annan mans ägor utdika befintliga sanka ägo trakter.
12:o/ Fisket i kringliggande vatten gagnas samfällt.

c/ Med förrättningshavandens och gode mäns bestämmande, att all åkern samt den nu inhägnade, som äng-gagnade, till och med 18 grader värderade mark tillika med ägo trakterna nr. 201, 494, 493, 524 skall som inrösningsjord beräknas, varemot de över detta, gradtal-ansedda trakter i sistnämnda ägoslag jämte all betesmarken bör som avrösningsjord anses, förklara vi oss nöjda.
d/ Kostnaden för de utflyttningar, som bliva av nöden och vilka inom tvenne års tid från skiftets fastställelse bör vara verkställda, utgöras in natura med körslor och dagsverken, efter blivande husvärdering, i mån av den antagna delningsgranden, varefter även det av' Kongl. Maj:st och Kronan blivande, understöd även fördelas, sedan den eller de utflyttande erhållit den andel, som efter förrättningarna dem, tillkommer. Den utflyttande bör om dagsverkens utgörande: tillsäga minst 2:ne dagar förut; fullgöres ej påfordrade dagsverken, sedan så tillsagt blivit, äga den utflyttande själv mot laga, anskaffa sådana på den treskandes bekostnad, och tillgodonjuta ej allenast ersättning för de lejda dagsverken utan även för den skada och tidspillan, som genom uraktlåtenheten uppkommer.
Skulle den utflyttande vilja mot lega med bestämd person uppföra sina hus, må det vara honom tillåtit att använda de honom tillgodo kommande dagsverken till vad arbete han vill på sitt hemman, utan klander å den bidragandes sida.
I planpenningar för begagnandet av tomter, tramplan och nödig kålgårdsjord betalas av den utflyttande årligen 32 s. banco för varje kappland uppskattad jord.
e/ Som odlingsersättning till den som vid skiftet erhåller mindre åker eller äng än honom efter delningsgrund tillkomma bör betalas i förra fallet 2 rdl. och i senare 16 sk. alt banco var förutan som avkastnings ersättning varje uppskattat kappland åker gives årligen i tvenne års tid 4 kappar säd, ¼ råg ¼ korn och ½ havre, samt för varje dito äng 4 Ltt hö, ¼ hårdvalls och ¾ av sämre slag.
f/ I avseende på stängsel anhålla vi, att få densamma oss emellan fördelad, sedan lotterna utstakade blivit.
g/ Om tiden för lotternas tillträde vilja vi framdeles överenskomma. Sålunda överenskommit och beslutat, som skedde i Loshult den 15 september 1851.

Om du har Google Earth installerad på din dator får du en mycket god överblick över skiftet genom att klicka på denna länk och hämta Loshult1853.kmz (8,1 Mb) fil som då startar automatiskt(uppdaterad 2011-11-20).

Vill du installer Google Earth kostnadsfritt klickar du här för att gå till deras hemsida.


Källor:
Lantmäterihandlingar.
Kyrkböcker.


Första sidan
Copyright © Rolf Carlsson.
Reviderad: 2014-07-29.