Här visas några domar och uppbud vid tinget, som berör Odensjö. För att under- lätta läsning är avskriften inte bokstavstrogen, och ortsnamn är normerade. 1843 sommartinget 9 maj nr 17. Då häradsrätten till fortsatt behandling företager uppskjutna målet nr 460 i domboken för nästlidna års hösteting, innefat- tande det tjärnsteåtal för slagsmål som landsfiskalen O Andersson, efter angivelse av P Palm från Önne kvarn, anställt mot Magnus Carlsson och Elias Magnusson [son till Magnus] i Broddhult [Vrå] samt Sven och Matias Carlsöner i [Bokelund] Vret [bröder till Magnus]; inställa sig av svarande endast de tvenne sistnämnde personligen, men varken övriga svarande, åklagaren eller angivaren låta sig avhöra. De tillstädeskomne svarande förklara sig icke kunna gå den värjemåls ed, Härads Rätten, genom utslag den 29 december nästlidna år, dem ålagt, men anhålla dock att bliva befriade från all påföljd av åtalet, emedan de ej på annat sätt skola delta- git i slagsmålet än för att avstyra våld. Con se nr 605. 1843 sommartinget 19 maj nr 210. Av drängen Elias Svensson i Odensjö var stämt å Hans Jönsson i Gällestorp till detta ting utverkad, rörande påstående att utbekomma fordran; Och vid upprop fullföljer käranden i egen person sin talan men svaranden, oaktat han, enligt bevis av Erland Jonsson och Magnus Nilsson i Vret, fått stämningen den 23 nästlidne april sig tillställd är icke tillstädes vadan käranden ???? å svaranden yrkar laga ansvar. Käranden förklarar att sedan han sistlidna års höst till svaranden sålt ett fickur med mässingsboett för 12 Rdl Rg på kredit, men svaranden genast bortbytt uret till Lars Peter Johansson på Arvidstorp och denne avyttrat det till Gustaf Skön samt käranden av den sistnämnde mot kontant tillhandlat sig samma ur, varav käranden alltså å nyo blivit innehavare hade svaranden, dagen efter första han- deln ännu en gång köpt uret av käranden för 11 Rdl Rg, varav 6 Rdl skulle betalas av Anders Larsson Strid i Brealt [Bredhult] och de övriga 5 av svaranden själv. Genom berörde ur handel skall käranden alltså fått att fordra tillsammans sjutton Rdl Rg, som han nu utkräver med ränta och ersättning för rättegångskostnaden; anhållande för kravets bestyrkande om vittnesförhör med nedan antecknade per- soner, vilka med jävsrätt för svaranden avtagas sannings eden erinras om dess vikt och vid särskilda förhör berätta: 1 Jonas Larsson i Björkenäs: Ett tillfälle för en månad tillbaka erkände svaranden att han var skyldig käranden penningar och bad om anstånd med betalningen, men summan nämndes ej så vitt vittnet kan erinra sig, ej eller på vad grund skulden uppkomit. 2 Anders Larsson Strid i Brealt: En dag sist års höst hade svaranden köpt ett fickur av svaranden för elva Rdl Rg. Vittnet som var skyldig svaranden 6 Rdl fick anvisning av denne att betala sistnämnda belopp till käranden som för de återstående fem Rne fick fordran av svaranden själv. 3 Magnus Johansson på Lindsberg: Vid en auktion på Svenshult den 9 september sistlidna år hade svaranden av käranden köpt ett fickur med dubbla mässings- boetter för 12 Rdl Rg som skulle betalas vid påföljande jultiden. Detta ur hade senare samma dag gått i handel från svaranden till Lars Peter Johansson på Arvidstorp och från denne till Gustaf Skön, men dagen därpå, då svaranden ånyo inehade samma ur hade svaranden tillkännagivit att han för andra gången köpt den av käranden. Berättelserna upplästes, vidhålles av vittnena vilka i fordrad ersättning för instäl- lelsen tillerkännas Jonas Larsson och Magnus Johansson 2 Rdl Rg samt Strid 2 Rdl Rg samt att av käranden förskottsvis utgivas för svaranden hörandes begär käranden uppskov. Utslag. Avlämnat den 10 augusti 1843. För uteblivande hela tinget utan anmält förfall fälls svaranden Hans Jönsson i Gällestorp att böta 32 Skilling Banco Konungens ensak därav Runberg undfår hälften; Och med befall till kärandens begäran utställes målet till nästa här blivande tings tionde Rättegångsdag, då käranden om stämningen fullföljes och svaranden vid 3 Rdl vite, skola sig infinna. 1843 sommartinget 22 maj nr 260. Företrädde nämndemannen Jöns Johnsson i Annerstad och till Häradsrätten ingav en så lydande: Köpehandling! Undertecknad försäljer till kyrkvärden Sven Henriksson i Röshult Övregården den å detta år i Norra Bohult vägande växande gröda mot villkor och däremot en över- enskommen köpesumma, nämligen till utsädet å ovannämnde hemman har jag erhållit av bemälde Sven Henriksson av alla slag, som nödigt åtgår. Sedan skall förutnämnde Sven Henriksson vara ensam ägare av grödan emot redan betalde och kvitterade 200 Rdl Rgs för så väl hö som stråsäd, dock emot det villkor, att fodret skall uppfodras på stället. Norra Bohult den 13 April 1843. Jöns Mathiasson Säljare Med ovanstående köpeavhandling förklarar jag mig till alla delar nöjd och för- binder mig detsamma uppfylla, datum som ovan. Sven Henriksson Köpare På en gång närvarande vittnen Lars Magnusson Bengt B I S Jönsson båda Röshult. 1843 sommartinget 19 maj nr 2013. Till häradsrätten inlämnas genom Lars Larsson i Lidhult följande avhandling. ”Undertecknade hava upplåtit och försålt till drängen Jonas Larsson i Björkenäs följande lösöre persedlar: Getter 6 stycken 21 R 1 Qviga 10 R 1 do Qvigekalv 7 R Summa 38 Rdl Riksgäld Förestående köpesumma är till fullo betald och härmed qvitteras; Alltså förbinder jag undertecknade säljare mig att framfordra ovannämnde kreatur till den tid des- amma kunna fullt vallas på utbetet och det utan någon foderlön erlägges; försäkras av Hyltan den 1 april 1843. Jöns Olofsson Säljare Vitnes härvid Nils Brorsson i Hyltan, Erland Jonsson i Vret 1843 sommartinget 22 maj nr 280. Då häradsrätten till förnyad handläggning nu åter uppropade målet, som å sisthållne vinterting under domboken No 209 före- varit och genom beslut den 10 nästxxkne april, till närvarande rättegångsdag blivit uppskjutet, emellan inhysesmannen Anders Ericsson i Tjust Kärragården, kärande, samt dennes styvmoder änkan Maria Danielsdotter i Odensjö Karsagården, svarande, angående testamentsklander m.m., till städes kommo parterna, svaranden änkan rättegången biträdd av klockaren Jansson i Odensjö. Protokollet för sista rättegångstillfället upplästes; varefter käranden på fråga förk- larade, det han åtal i saken instämt varken någon av sina medarvingar eller Johannes Nilsson i Östra Vret och dennes hustru Christina Svensdotter, helst han genom ågångna stämningen väckta klandret emot testamentet av den 24 januari 1811 om 13 november 1834 enbart efter åtnjutande av laglig arvsrätt uti sterbhu- sets kontante penningar och utestående fordringar, varom något stadgande till förmån för annan person icke skall finnas. Svaranden änkan, som på grund av testamentet den 24 januari 1811, yrkade att få av boets penningar intill sin dödsdag sig begagna, inlämnade från sin själasörjare detta bevis: "Enkan efter avlidne hemmansägaren Erik Gustafsson i Odensjö Karsag. Maria Danielsdotter är född 25 Jan. 1777, äger väl försvarlig kristendomskunskap, brukar salighetsmedlen ordentligt, och är, för ett i allo hedrande leverne, välfrejdad. Attesterar Odensjö den 20 maj 1843, Johan Rydeman." Varjämte hon under tillkännagivande att endast boets halva egendom, i vad den avser lösöre persedlarne, blivit till följd av testamenten till anteckning uppgiven anhöll att, i avseende på sterbhusets fordringar och penningar, få uppgiftens riktighet edligen styrka; och som käranden härmed åtnöjder och något hinder däremot i övrigt icke måtte, fick svarande änkan nu framstå och med tre finger å bok, samt bekräftelsen: " Så sant henne Gud hjälpe till liv och själ," Efter förestavande intyga att hon från bouppgiften icke något av sterbhusets penningar och fordringar veterligen ute glömt eller utelämnat, utan att bouppteckningen uti ifrågavarande hänseende är med sanna förhållandet enliga. Parterna hänförde sig härefter till vad de varför sig förut i saken andragit, medan yrkande tillika av käranden, att något avseende icke borde fästas å testamentet av den 24 januari 1811, enär detsamma icke skall vara behörigen bevakat. Vidare var ej att anteckna; och skulle vid tingets slut meddelas. Utslag avsagt den 10 augusti 1843. Häradsrätten, som anser sig oförhindrad, att i befintligt skick målet till avgörande företaga, har överväget vad därutinnan förekommit; och enär svaranden änkan nu mera, på sätt parterna därom blivit ense och protokollet närmare upptager, edeli- gen besannat bouppgiften efter avlidne Eric Gustafsson, i vad den avser sterbhusets penningar och utestående fordringar, så erfordrar i denna del av stämningen icke vidare utlåtande; men beträffande saken i övrigt, så emedan, efter vad visat är, testamentet av den 24 januari 1811, på grund av vilket svaranden änkan yrkat, att under sin livstid få begagna sig av sterbhusets kont- anta penningar och fordringar, icke blivit i enlighet med lagens föreskrift i 18 Cap 1§ Ärvda Balken, sådan den lyder i Kongl Kungörelsen den 12 mars 1830, efter avlidne Eric Gustafsson bevakat, ty varder samma testamente i vad det kärandens ifrågasatta rätt rörer, i stöd av ovan åberopade lagrum, ogillt förklarat; och alldens- tund testamentariska förordnandet av den 13 november 1834, med var klandrande svaranden, efter vad han under rättegången uppgivit, endast avsett åtnjutande av laglig arvsrätt uti sterbhusets penningar, varken stadgar vem desse medel bör efter någondera av makarnes eller bägge deras död tillfalla eller huru desamma skola arvingarne emellan fördelas, vadan enär förstbörde testamente, i vad det kärandens rätt härutinnan angår, eller är vardet undanröjt, också måste följa, att med stälte penningar och utestående kontanta fordringar, vid deras för- delning efter Eric Gustafsson, bör så förfaras, som 10 Cap 2§ Giftemåls Balken och 2 Cap 1§ Ärvda Balken antyda, fördenskull och oansedt de av käranden uthändi- gade qvittenser om till fullo erhållet arv efter föräldrarne, prövar häradsrätten rättvist förklara käranden, till följd av sitt påstående därom berättigad, att i mån av lagliga arvtäkten efter sin fader Eric Gustafsson utbekomna andel uti sterbhusets kontante penningar och utbestående fordringar, för vilket ändamål det tillhör svarande änkan, som oemot sagt, boets egendom omhänder har, att om lagligt arvskiftes verkställande ofördröligen förfoga. Det av käranden mot vederparten framställda ansvars påstående finner härads rätten icke förtjäna avseende; och varda till följd av målets beskaffenhet rät- tegångs kostnaderne parterna emellan rättvisligen qvittade. 1843 sommartinget 1 juni No 605. Uti målet, som under No 17 här framställd senast förevarit, emellan Herr Landsfiskalen O Andersson åklagare, P Palm från Önne kvarn målsägande, samt Magnus Carlsson och Elias Magnusson i Broddhult jämte Sven och Mathias Carlsson i Vret svarande, angående slagsmål företrädde nu åklagaren och under inlämnande av protokollen i målet, yrkade svarandena fällande till ansvar för de förbrytelser, varom de var för sig kunna vara övertygade. Sedan anmärkt blivit, att icke någon av svaranderna nu var tillstädes, förekom ej vidare antecknings värdt utan lovade häradsrätten, att vid tingets slut meddela: Såsom följd av svarandena Sven och Mathias Carlsöners förklarande, att icke kunna fullgöra den dem i häradsrättens utslag den 29 december förlidet år ålagde värje ed, och enär svarandena Magnus Carlsson och Elias Magnusson utan känt laga förfall uraktlåtet personlig inställelse å närvarande tings första rättegångs dag, då de bordt avlägga dem genom berörde utslag ådömt lika beskaffad ed, anser, enligt 17 Cap 31 § Rättegångs Balken, Härads Rätten svaranderne däri- genom medelst hava blivit för wxxxxx att omstämda tillfället den 24 mars ovannämnda år hava: Sven och Mathias Carlsöner vid sidan om häradsvägen vid Vrets Sågqvarn tilldelat målsäganden Palm minst 3ne slag vardera, och Mathias Carlsson dessutom å själva vägen uti målsäganden tre slag och honom oqvädat, samt Elias Magnusson tillfogat målsägaren tre slag på själva vägen och enär sist- nämnda svaranden och Magnus Carlsson genom ovan berörde utslag där förutan äro förklarade säkre till ansvar: Elias Magnusson för det han vid sidan om ifrågav- arande väg tilldelat målsägaren 3ne slag och Magnus Carlsson för det han å vägen med en stång stött till målsäganden å kinden, så att blod utgått, samt det blivit av 2ne vittnen samman stämmigt intygat, att målsäganden efter uppträdet skett var försedd med flera blånader på armarna, till följd varav jämväl måste antagas, att svarandena åtminstone tillfogat målsäganden vardera en sådan åkomma, Härad- srätten i förmågo av 21 Cap 7§ samt 35 Cap 2 och 4 §§ och 60 Cap 6 § Medgärn- ings Balken, prövar rättvist döma svarandena skyldiga att böta: Elias Magnusson för 11 slag utan och 1 slag med åkomma Sex Rdl 8 sk, Magnus Carlsson för en blånad och ett blodvite En Rdl 16 sk, för 2ne slag utan åkomma En Rdl och för målsägandens okvädande å allmänt ställe där flera personer varit närvarande, 32 sk eller tillhopa 3 Rdl, Mathias Carlsson för det han uti målsäganden fattat tag samt för 2ne slag utan och 1 slag med åkomma 2 Rdl 8 sk samt Sven Carlsson för 3ne slag och den åkomma därav följt En Rdl 32 sk, där förutan Elias Magnusson, Magnus Carlsson och Mathias Carlsson var för sig för bruten vägafrid pliktfälles till 13 Rdl 16 sk, allt till treskiftes emellan Kronan, Häradet och åklagaren, landsfiskalen Andersson, Var jämte svarandena till förbindes att gemensamt till en fjärdedel vardera gottgöra målsäganden för dännes lidande och rättegångs besvär med 3 Rdl 16 sk samt för tingsresan förnöja de i målet åberopade vittnen, vilka i sådant avseende tilläggas, Johannes Göransson, Nils Lundman och Anders Eriks- son 2 Rdl 32 sk, Johanna Johansdotter och Anders Johannesson 3 Rdl 24 sk samt Gudmund Andersson i Åker och Johannes Eriksson i Södra Karsnäs 3 Rdl allt i Banco jämte åtecknad lösen för beslutet härom. I saknad av tillgång, att räkningen gälda, skola svarandena i stället härför undergå : Elias Magnusson 16, Magnus Carlsson 14 Mathias Carlsson 13, och Sven Carlsson 4 dagars fängelse vid vatten och bröd i länshäktet i Växjö. 1843 sommartinget 10 augusti. Att sedan Anders Andersson och hans hustru Anna Katrina Jonasdotter enligt bevittnad avhandling den 29 september 1841 av den förres fader Anders Larsson köpt 1/8 mantal av krono skatte hemmanet Torseryd, för 464 Rdl 2 sk 4 rst banco med villkor om undantag och uppbud å denna egendom blivit meddelade den 15 juni och 5 oktober 1842 samt den 25 januari detta år. 1843 hösttinget 6 oktober nr 150. Kronolänsmannen A Schager företräder och inlämnar följande fullmakter. 1. Herr kronolänsmannen Schager anmodas härmed att den 3 förstkommande oktober och påföljande dagarna förrätta bouppteckning och auktion och fram- deles arvskifte efter vår saligen avlidne fader kyrkorådet Lars Svensson i Skälhult emot det han får sig det arvode och provision som enligt lag bestås. Lidhult den 29 augusti 1843 å egne och 2ne omyndige syskonens vägnar. Johan Larsson 2. Herr kronolänsmannen Schager anmodas att under början av näst ins- tundande oktober månad förrätta boförteckning efter min saligen avlidne man kyrkorådet Lars Svensson i Skärshult. Skärshult [Skälhult] den 25 Sept 1843. Britta Andersdotter Till Vittne S Ormberg Lars Svensson i Virkesnäs som upplästes; varefter underrättades att på ansökning av Britta Andersdotters styvson kyrkovärden Sven Larsson i Lidhult häradsrätten under den 4de uti innevarande månad förordnat förre riksdagsmannen Peter Gabrielsson i Ljungby att förrätta arvskifte efter avlidne Lars Svenssons hustru ävensom att hålla bouppteckning och arvskifte efter Lars Svensson därest hans änka vad bouppteck- ningen beträffar, därom icke redan fogat anstalt genomuppdrag åt annan person. Över vad sålunda förekommit skulle protokolls utdrag på begäran meddelas. 1843 hösttinget 6 oktober nr 175. Kronolänsman A Schager hade efter angivelse av Johannes Svensson i Ånäs, utfärdat stämning å Magnus Svensson på Gerdskull med påstående, att svaranden måtte åläggas ansvar för det han den 13 sistlidna september på Vrå marknad i rusigt tillstånd överfallit och med en mässingsdosa tilldelat angivaren ett slag. Vid upprop av detta mål inställde sig samtliga parterna personligen, av vilka svaranden erkänne åtalade förbrytelsen och underkastade sig därför laga ansvar. Åklagaren, som med bevis av fjärdingsmannen Anders Andersson och Johan Peter Andersson styrkte, att han till vittnen i målet låtit instämma Arvid Jonsson i Viggåsa och soldaten Hak [Hake] i Vrå socken, yrkade att dessa måtte fällas till ansvar för utevaron. Parterna överlämnade härefter målet till prövning, angivaren under anhållan om ersättning för sin inställelse efter 4 mils resa; Dock upplystes att angivaren idag själv haft ett mål före vid vid tinget att bevaka samt dessutom varit åberopad som vittne i ett annat. 1843 hösttinget 10 oktober nr 244. Då till vidare handläggning påropas uppskjutna under No 210 i domboken för sista ting antecknade målet emellan Elias Svensson i Odensjö, kärande, samt Hans Jönsson i Gällestorp, rörande skuld- fordran, låter käranden anmäla att han avstår från käromålet, samt inlämna följande skrift: Enär jag undertecknad till fullo etc (bilaga Littera Slut) och kommer vid detta förhållandet målet att ur domboken avskrivas. 1843 hösttinget 10 oktober nr 255. Då häradsrätten till vidare handläggning påropar uppskjutna under No 244 i sista tings domboken antecknade målet emel- lan drängen Carl Persson i Skifteryd kärande, samt Anders Johannesson i Vret och Jon Jonasson i Björkenäs angående skuld, låta käranden anmäla att målet blivit i godo förlikt; och kommer alltså med detta förhållande målet att från vidare åtgärd ur domboken avskrivas. 1843 hösttinget den 14 oktober nr 392. Sven Larsson i Lidhult inlämnar följande avhandling. Littera G, som upplästes och infördes till den kraft och verkan lag förmår; därom bevis åtecknades. Littera G. Till Jonas Persson i Torarp Västergård har jag undertecknade upplåtit och försålt följande lösöre persedlar nämligen. Riksgäld R S En ko rödhjälmad till färgen 10 En ny stugebyggnad 15 En kista av ek 4 En Bordskänk 1 16 Sa 30 16 Förestående köpesumma är till fullo betalt och härmed qvitteras; Alltså tillåtes ovannämnde köpare att efter eget gottfinnande antingen avhämta eller på stället försälja ovanskrivna varor. Grimshult den 30 september 1843. Magnus Persson Säljare Bevittnas av Jöns Jonsson i Hult Nils Samuel Lohm Nr 231. Ett exemplar av förestående handling är härstädes denna dag avlämnat; Betygar Sunnerbo fögderi kontor den 4 oktober 1843. W Ahlmark 1843 hösttinget 19 december Uppbud 31. Att sedan Anders Jonasson och Stina Kajsa Persdotter enligt bevittnad avhandling den 9 juli 1842 av Peter Andersson och Lisa Johansdotter tillhandlat sig 3/32 dels mantal krono skatte Löckna, för 416 Rdl 32 sk Riksgälld, med villkor om undantag och uppbud etc.