Järnframställning
1 vid Ånäs och 2 vid Lövnäs i Loshult
Järnframställning ur sjömalm, myrmalm och rödjord har förekommit under
tusentals år. Runt sjöarna Unnen och Bolmen finns därför ett antal gamla
slagghögar, som visar att verksamheten varit ganska omfattande. I södra
delen av Unnen finns slagghögar vid Ånäs och Lövnäs i Loshult.
För att reglera verksamheten och beskattningen har det funnits gruvstadgor
ända från medeltiden.
År 1855 trädde en ny stadga i kraft som ersatte den tidigare från 1757.
Förändringen innebar att kronan helt avstod från sin jordägarandel från
kronojord medan den på sådan kronojord som var upplåten med ständig
beskattningsrätt skulle tillkomma den som arrenderade eller bebodde och
brukade jordegendomen. Eftersom kronan förlorade stora inkomster så
infördes en ny stadga 1899 där kronan återtog rätten.
Av nedanstående tillståndsbevis kan vi se att det var Åminne Bruks AB som
ansökte om tillstånd till gruvdrift vid sjön Unnen. Bruket var vid den tiden
beläget vid Källundasjön i Kärda socken. Bruket kunde inte använda malmen
från Källundasjön eftersom den hade för dålig kvalité, utan hämtade malm
från Vidöstern, Bolmen och Unnen. Masugnen flyttades 1900 till Åminne
station vid Skåne - Smålands järnväg invid stranden av Vidöstern vilket
kallades nya Åminne.
Källor:
Lantmäterihandlingar.
Sture Andreasson (son till Franse).
Lars Morins D-uppsats Luleå tekniska universitet 2009.
Åminne bruk i Nordisk Familjebok 1922.
Copyrigt © Rolf Carlsson 2022- 04-18