Röshult Yttra
Gårdens tidiga historia.
Gården har ömsom kallats Röshult yttra eller södra.
År 1586 donerades gården till Erik XIV oäkta dotter Virginia Eriksdotter. Efter
hennes död redovisades gården som landbohemman under hennes barn till-
höriga säteriet Björkenäs vid sjön Bolmen. Från år 1645 uppfördes den under
hennes svärson Per Joensson Gyllensvärd, till 1667 då dotterdotterns man Johan
Carl Rosenschants erhöll säteriprivilegier på hemmanet. Han sålde det 1672
enligt domboken till Olof Rosenstierna. Han innehade ett 50 tal köpegods i trak-
ten av vilka skattehemmanen Ånäs, Moanäs, och Loshult 1672 och Stengårdsnäs
1672-1678 åtnjöt rå och rörsfrihet under säteriet. Säterifriheten indrogs 1679,
och köpegodsen reducerades med 1683 års ränta. Från 1690-talet redovisades
gården under Maria van Innevelt till Torsaberga, som då tillhörde Lidhults
socken. Hennes svärson löjtnanten Peter Kempe bodde i Röshult till sin död
1707.
Laga skifte i Yttra Röshult 1847-48.
Vid storskiftet i Odensjö 1818 hade all utmarken i Odensjö skogelag fördelats
mellan byarna. År 1827 hade myndigheterna beslutat att en fortsättning på tid-
igare jordreformer storskifte och enskifte skulle utföras och kallas laga skifte.
För att skifte skulle utföras, krävdes bara att en jordägare i byn begärde skifte.
Det kunde ibland bli stora stridigheter mellan byborna eftersom skiftet med-
förde kostnader för den enskilde bonden även om staten lämnade bidrag till
genomförandet. I något enstaka fall, var motsättningarna så stora att den som
begärde skiftet miste livet. Det hände i Fyrunga by i Västergötland.
Denna tragiska historia har skildrats av Sveriges Radio i programmet Släktband
(länken hämtar en ljudfil till din dator. Se i nederkanten av din webbläsare och
klicka på den för att lyssna).
I Yttra Röshult undertecknade änkan Anna Danielsdotter som bodde i Ånäs, och
hennes barns förmyndare, en ansökan om laga skifte den 7 december 1846.
Redan den 22 maj 1847 infann sig vice kommissionslantmätaren A E Modée, och
de berörda sockenborna var kallade genom kungörelse som blivit uppläst från
predikstolen i Odensjö kyrka den 2 maj 1847.
Jordägare var:
Anna Danielsdotter och hennes barn i Ånäs. De hade en arrendator vid namn
Gumme Svensson på den här gården.
½ oförmedlat mantal.
Anders Svensson
½ oförmedlat mantal.
Jordägarna beslutade att flytta soldattorpet till det befintliga torpet Norrum. Där
hade Gumme Svensson tidigare varit torpare före det att han efterträdde fadern
som arrendator ½ mantal, enligt ett kontrakt med början 25 mars 1847 med
giltighet i 8 år. Kontraktet kom senare att omförhandlas efter skiftet, med en
löptid på 6 år från 25 mars 1851.
Den 6 september inställde sig på Kungliga Majt och Kronans vägnar kronoläns-
man Schager genom kommissarie Cedervall, och på regementets vägnar
fanjunkare "välborne" herr E Lagerbielke. Den föreslagna platsen godkändes om
jordägaren förser det nya torpet med nödiga stängsel och i övrgt som det gamla.
Förening
1.
Häradsvägen genom ägorna i sitt nuvarande läge 8 alnar bred.
2.
Utfartsvägen för jordägarna från gården till häradsvägen, som förlägges i
gränsen mellan båda lotterna, bestämmes till 6 alnars bredd.
3.
Byvägen åt Blekinge i sitt gamla läge förbi torpet Norrum, 6 alnars bredd.
4.
Lertag till den vidd, som å kartan finnes antecknad.
5.
Soldattorpet, vilket till lika godhet som det nu innehaver utbrytes, på sätt
förut är nämnt i 5 §, på torpet Norrum, utan att tilläggas någon särskild hage
för kreaturen.
6.
Fri framfart till lertag och sjön Unnen så tillförne begagnad väg förbehålla
hädanefter som hittills, utan att någon jord behöver till en dylik väg avdragas,
vilket och är fallet med sandtag till vägarnas underhållande, emedan lika
antal vägar förmodas tillfalla varje åbo.
7.
Till utmål omkring gamla kvarnstället avdrages av figurerna nr 194, 195 och
196 5 geometriska kappeland [5 x 154,3= 771,5 m²].
I 13 § avtalades huvudsakligast, att ägorna skall delas genom an linjesträckning i
norr söder från sjön Unnen till Blekinge rågång. Närmare bestämmelse överläm-
nades åt förrättningsman och gode mäns bedömande. Sedan ägorna blivit
delade vill jordägarna antingen överenskomma om var sitt läge eller låta lotten
avgöra det, ty jordägarna har jämngoda hus och desamma i någorlunda gott
stånd.
§ 14. Kostnaderna för de husflyttningar, som blir av nöden och vilka inom 3ne år
från fastställelse bör vara verkställda, utgöras enligt träffad överenskommelse, in
natura med körslar och och dagsverken.
I § 26 står att östra lottägaren kommer att flytta sin ladugård till figuren nr 100
och den västra sin mangårdsbyggnad till figuren nr 106. Så avtalade jordägarna
emellan, att hur än lotten må utfalla, vardera ägaren flyttar sina tillhörande hus
utan ersättning av den andre.
Lottdragningen utföll så att Anna Danielsdotter, som nu var omgift, och hennes
barn erhöll västra delen och Anders Svensson östra delen.
Om du har Google Earth installerad på din dator får du en mycket god överblick
över skiftet genom att klicka på denna länk och hämta Roeshult Yttra.kmz (11,7
Mb) fil som då laddas ner till din enhet så att du kan öppna den (Uppdaterad
2024-08-23).
Filen innehåller karta från laga skifte 1848 och hemmansklyvningen av västra
delen 1916. De olika lagren av kartor kan tändas och släckas genom mark-
eringarna i vänstermarginalen.
Vill du installer Google Earth kostnadsfritt klickar du här för att gå till deras hem-
sida.
Källor:
Lantmäterihandlingar.
Kyrkböcker.
Copyrigt © Rolf Carlsson 2024-08-23