Historia från Odensjö  Rolf Carlsson
Copyrigt © Rolf Carlsson 2018-10-07

Långhult

GPS-koordinat: WGS-84 N 56° 50.637' E 13° 34.401' (56.84395,13.57335)   RT-90 X 6304127 Y 1363810   Skylt vid torpiventering: 17   Fastighetsbeteckning: Skrinhult 1:2 Vill du se flygfoto?
Första gången namnet Långhult är upptaget i husförhörslängden kallas det ”Nybygget Långhult” under Hult. Här bodde änkemannen Anders Andersson f. 1758 i Risa och pigan Anna Jönsdotter f. 1781 på Norra Karsnäs soldattorp i Unnaryd. Anders var änkeman efter Karin Jönsdotter som avled 1817, och de var då ägare av 3/32 mantal kronoskatte i Hult. Karin hade fött 7 barn, varav barnen Britta f. 1791 och Anders f. 1796 i detta äktenskap. När Storskiftet av utmarken under Odensjö skogelag var genomfört, kom större delen av Långhult att tillhöra Skrinhult och därför över- fördes Anders och pigan Anna dit. När Anders avlider 1823 kan man i bouppteckningen läsa att barnen Britta och Anders vistelseorter var okända, samt att pigan Anna hade stora fordringar på dödsboet. Hon hade inte fått någon lön under flera år och hade även bekostat ladugården. Kravet var därför hela 98 riksdaler och 40 skilling i riksgäld. Anna gifter sig 1826 med avskedade krigsveteranen korpralen och änkemannen Hans Orre, som flyttar till Långhult. Paret bygger en ny stuga som i folkmun kallades “Orratorpet” även om namnet Långhult är angivet vid Hans död 1838 och Annas död 1840 i dödboken. År 1833 flyttar änkan Maria Jonsdotter f. 1780 i Hästhult och hennes son Per Larsson f. 1820 i Loshult, från Loshult till Långhult. Enligt son- sonen Isak Persson vet vi att Per som bara var 14 år var tvungen att bygga en ny stuga åt sig och sin mor, eftersom den gamla var för dålig. Per är torpare till omkring 1863, och Maria avlider här på Långhult 1865 och var den sista boende på torpet. På kartan från laga skifte är inte stugan inritad därenot det närliggande torpet Brenningen.
Del av kartan från laga skifte 1865.
Foto 2008.
Historia från Odensjö Rolf Carlsson
Copyrigt © Rolf Carlsson 2018-10-07
GPS-koordinat: WGS-84   N 56° 50.637' E 13° 34.401' (56.84395,13.57335)   RT-90       X 6304127 Y 1363810   Skylt vid torpiventering:    17   Fastighetsbeteckning:       Skrinhult 1:2 Vill du se flygfoto?

Långhult

Första gången namnet Långhult är upptaget i husförhörslängden kallas det ”Nybyg- get Långhult” under Hult. Här bodde änkemannen Anders Andersson f. 1758 i Risa och pigan Anna Jönsdotter f. 1781 på Norra Karsnäs soldattorp i Unnaryd. Anders var änkeman efter Karin Jönsdotter som avled 1817, och de var då ägare av 3/32 mantal kronoskatte i Hult. Karin hade fött 7 barn, varav barnen Britta f. 1791 och Anders f. 1796 i detta äktenskap. När Storskiftet av utmarken under Odensjö skogelag var genomfört, kom större delen av Långhult att tillhöra Skrinhult och därför överfördes Anders och pigan Anna dit. När Anders avlider 1823 kan man i bouppteckningen läsa att barnen Britta och Anders vistelseorter var okända, samt att pigan Anna hade stora fordringar på dödsboet. Hon hade inte fått någon lön under flera år och hade även bekostat ladugården. Kravet var därför hela 98 riksdaler och 40 skilling i riksgäld. Anna gifter sig 1826 med avskedade krigsveteranen korpralen och änkemannen Hans Orre, som flyttar till Långhult. Paret bygger en ny stuga som i folkmun kallades “Orratorpet” även om namnet Långhult är angivet vid Hans död 1838 och Annas död 1840 i dödboken. År 1833 flyttar änkan Maria Jonsdotter f. 1780 i Hästhult och hennes son Per Larsson f. 1820 i Loshult, från Loshult till Långhult. Enligt sonsonen Isak Persson vet vi att Per som bara var 14 år var tvungen att bygga en ny stuga åt sig och sin mor, eftersom den gamla var för dålig. Per är torpare till omkring 1863, och Maria avlider här på Långhult 1865 och var den sista boende på torpet. På kartan från laga skifte är inte stugan inritad därenot det närliggande torpet Bren- ningen.
Del av kartan från laga skifte 1865.
Foto 2008.