Copyrigt © Rolf Carlsson 2019-06-30

GPS-koordinat: WGS-84 N 56° 52.643', E 13° 35.264' (56.877377, 13.587735) RT-90 X 6307820 Y 1364808 Skylt vid torpiventering: Fastighetsbeteckning: Vret 2:16 (2019) Vill du se flygfoto?

Handlanden och mösskräddaren Carl Emaus Vestberg föddes i Hult Odensjö socken år 1844 under mycket knappa förhållanden, och familjen var under många år uppta- gen under socknens slut i husförhörslängden. År 1865 lämnar han hemmet på Åskärr och bosätter sig på Arvidstorp under Övra Röshult, men redan 1866 är han åter upptagen under socknens slut. Han gifter sig 1869 med Charlotta Persdotter vars föräldrar var brukare av ¼ mantal av fältväbel bostället Gräshult i Lidhult socken. Hon var född 1850, och paret flyttar till Arvidstorp där följande barn föds: Ulrika Josefina 1869 och som avlider samma år. Konstantia Vilhelmina 1871-1953. Ulrika Josefina 1872-1960. Hulda Karolina 1874-1959. Den 29 september 1875 blir paret brukare av torplägenheten Rydslund, enligt nedanstående kontrakt utfärdat 7 augusti av Peter Jonasson i Vret västergård och makarna. Redan i detta kontrakt kallas Carl Emaus för handlanden, så redan under tiden under Arvidstorp har han bedrivit affärer. Enligt Mando Johansson i Löckna fick Westberg tillstånd att bedriva handel 1877 även om han börjat några år tidigare. Mot en årlig skatt av 10 kronor är de nu brukare av torpet Rydslund som snabbt blir bebyggt och här föds barnen: August Vilhelm 1876. Frans Oskar 1879. Johan Albin 1881-1882. Johan Adolf 1884-1910. Matilda Charlotta 1886-1887. Matilda Charlotta 1887. Elvida Maria 1889-1966. Karin Atolfvia 1891-1910. Karl Fritjof 1894-1894. Fyra av barnen utvandrar till Amerika.

Torpkontrakt sidan 1

Torpkontrakt sidan 2

Emaus fick raskt en stor kundkrets, men bristen på eget kapital gjorde att i stort sett alla inköp skedde på kredit. Även många kunder hade svårt att betala och krävde långa krediter. År 1888 var bristen på pengar akut. Westberg begär nu ackord på 25% hos sina fordringsägare. Handlanden Magnus Gustav Simonsson, som 1886 flyttat till Åsen, blev god man och betalade de fordringsägare som accepterade ack- ordet. Tyvärr accepterade inte alla ackordet utan 19 juni sker en utmätning för en skuld till tyggrossisten Adolf Andersson i Borås. Förutom tyglager och färdiga mössor, försvann nu hästen och två vagnar från Ryd- slund. Simonsson som nu hade en fordran på 960 kronor trodde inte att han kunde få tillbaka pengarna utan vände sig till Sunnerbo tingsrätt och makarna Westberg sattes i konkurs 4 augusti 1888. Tillgångarna var 1173,84 kr och skulderna 3662,61 således var bristen 2488,77. Makarna Westberg lät sig inte nedslås, utan fortsatte med sin affär på Rydslund. Kanske med bättre ordning eftersom man 1889 började föra dagbok. Första kunden var färgerifabrikören Juhlin i Önne Unnaryd. Tredje kunden var gode vännen Johan Benjamin Ohlander som studerade teologi i Lund. De hade brevväxlat under flera år och av texterna förstår man att de haft mycket roligt tillsammans. Ohlander blev senare komminister i Öja i Kronobergs län, där han avled 1933.

Första sidan i dagboken 1889.

De äldsta barnen började nu flytta hemifrån för att tjäna som pigor och drängar. Sonen August Vilhelm emigrerar till Amerika 1902, Frans Oskar 1906 då även sys- trarna Matilda Charlotta och Karin Atolfvia ger sig av. Karin Atolfvia återvänder sjuk 1910 och avlider samma år i lungsot. Charlotta avlider här på torpet 1902 och Emaus blir änkeman men bor kvar med de hemmavarande barnen. Av Charlottas bouppteckning förstår man att det var stora problem att bedriva affär vid den här tiden, på grund av kundernas stora brist på kontanter. År 1918 införs den så kallade "Ensittarlagen", som sedan revideras 1920 och 1925. Lagen blev till för att ge möjlighet för torparfamiljer att få friköpa torpet de brukat under lång tid av jordägaren. Denna lag kom att vålla konflikter ända tills den upphörde att gälla 1976. Den 14 februari 1926 skriver Carl Emaus en ansökan till Kungliga Majts Befallning- shavande i Kronobergs län om inlösen och lantmäteriförrättning jämnligt lagen 18 juni 1925. Ägare av gården 31/256 mantal var nu Peter Jonassons dotter Jenny och svärsonen Oskar Nilsson, som inte ville att avsöndring skulle ske. Carl Johansson var ägare av 1/256 mantal [Enudden] ansåg sig inte ha något med avsöndringen att skaffa. Makarna Nilsson ansåg att byggnaderna var byggda av virke från gårdens skog, men Carl Emaus kunde uppvisa att virket anskaffats genom så kallade "tim- mergillen", och att lagens villkor var uppfyllda. Genom kungörelser i Smålänningen den 18 oktober, och uppläst i kyrkan 17 okto- ber 1926 infann sig lantmätaren den 2 november samma år på Rydslund. I protokollet kan man läsa att i bostadshuset fanns två rum och kök, handelslägen- het, förstuga och veranda samt på vinden ett gavelrum. Byggnaderna som var rödfärgade och i gott skick värderades till 3000 kronor. Vid markvärderingen ansågs gårdsplan och odlad jord värd 400 kr hektaren och övrig jord 60 kr hektaren. Det totala jordvärdet blev härmed 295 kr 19 öre vilket beslutades bli lösenskilling. Dessutom fick Carl Emaus betala sluträkningen för för- rättningen som utgjorde 195 kr 86 öre.

Kunggörelse

Del av avsöndringskartan från 1925.

Vilhelmina återvände hem till föräldrarna 1891 och köper Rydslund av sin far 1939. Här föddes hennes son Erik 1893 och som senare drev affär i Önne. Efter moderns död 1953 blev han ägare av Rydslund.